Färre personal ökar risken för våld på jobbet
För låg bemanning kan leda till våld och hot. Kriminologen Sofia Wikman har fått forskningsmedel för att närmare undersöka kopplingen till försämringar i arbetsmiljön.
Publicerad: 2020-11-20
Det finns en koppling mellan hur verksamheten fungerar och hot och våld. Det visar tidigare sammanställningar av forskning som Sofia Wikman, universitetslektor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, har gjort.
– När arbetsgivare i samband med lågkonjunkturen på 1990-talet skar ner på personal inom välfärdsyrken blossade hot och våld upp, säger Sofia Wikman.
Nu har hon fått ett forskningsanslag på en miljon kronor för att fortsätta studera hur våld och hot i arbetslivet kan förebyggas. Pengarna kommer från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
– Kommuner och regioner har inte återfört resurser efter 1990-tals krisen. Det är fortfarande färre sysselsatta. Jag vill se hur detta påverkar. Dessutom ska jag försöka beskriva sambandet tydligare.
Hot och våld kan vara symtom på att en arbetsplats inte klarar sin kärnverksamhet, menar hon. Alltfler anmälningar kommer från skola, vård och omsorg, med särskolan som den mest utsatta verksamheten.
– Det är inte rocket-science att räkna ut att lösningen här inte är att studera gärningsmannaprofiler, utan att det som behövs är fler händer och fötter i personalen.
Våld som beror på faktorer i arbetsmiljön har hamnat i skymundan, anser hon.
– Det är ofta ett symtom på en icke fungerande verksamhetsstruktur. Ja, lågaffektivt bemötande är bra. Men det räcker inte om verksamheten inte har förutsättningar att fungera väl. Då är inte kurser och checklistor lösningen.
När Försäkringskassan fick allt fler hot om självmord hade de till exempel ändrat sitt sätt att fatta beslut på. Det var där det huvudsakliga problemet låg, inte i hur personalen bemötte klienterna, säger hon.
Lösningen är heller inte att se över lagstiftningen.
– Man ska inte laga det som inte är trasigt. Våld är redan förbjudet. Och är det en person med demenssjukdom eller någon som är inne i en psykos hjälper det förstås inte att komma med en lagparagraf.
Våld och hot i arbetslivet har ökat sedan 1980-talet. Men samtidigt har också definitionen av vad som räknas som hot ändrats under de 15 år som Sofia Wikman studerat ämnet.
– Tidigare skulle inte självmordshot ha setts som riktade mot handläggaren som fått ta emot det.
//ANN PATMALNIEKS
Publicerad: 2020-11-20
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
