Upptäck signalerna tidigt

Det gäller att tidigt upptäcka tecknen på att någon inte mår bra. ILLUSTRATION: COLOURBOX

Överbelastning kommer ofta smygande. Det gör också dess följd: tilltagande oförmåga att sköta sina arbetsuppgifter. Prehab kan avbryta ett sådant förlopp. Cornelia Karlberg reder ut vad det innebär.

Prehab är en ordmix av ”prevention” och ”rehabilitering”, och är ett begrepp som lyfts fram alltmer i arbetslivet.

– Om chefer får lära sig tyda tidiga signaler på besvär kan mycket lidande och kostnader sparas, genom att motåtgärder sätts in i tid.

Det säger Cornelia Karlberg på företagshälsan Feelgood i Lund. Hon har hjälpt företag i många år med prehab.

Det handlar om tre processer:
1. Att så tidigt som möjligt identifiera tecken på att en anställd inte mår bra på eller av sitt jobb.
2. Att bedöma vad det handlar om – olämpliga arbetsvillkor, personliga omständigheter, eller både och.
3. Att skapa en handlingsplan för att förebygga. Och självfallet följa upp att planen följs och fungerar.

Målen för en handlingsplan kan vara att återskapa välmående genom till exempel en regelbunden motionsvana eller ändrade kost-, dryckes- och tobaksvanor – väl kända hälsoelement. Och från företagets sida bidra med sådant som socialt stöd, hjälpmedel, kanske delvis ändrade arbetsuppgifter.

Här har företagshälsovården en roll att spela. Cornelia Karlberg är ”case manager”, vilket innebär att vara både drivande och ett stöd för de inblandade i upplägget av ett företags arbete med den arbetsanpassning och rehabilitering som lagen kräver. Här kan prehabinsatser ingå.

Företagen behöver ofta hjälp med att göra upplägget tillräckligt konkret.

– Där kommer vi in, med utbildning av alla chefer, säger Cornelia Karlberg.

Hon ger exempel från ett företag. Cheferna hade fått lära sig att uppmärksamma sina medarbetares korttidssjukfrånvaro. Om den ökar för någon är det en vink om att prehab-insatser behövs.

Men det finns andra, mer subtila tecken, till exempel om en anställd ändrar beteende eller attityd, blir lättirriterad eller börja dra sig undan. Även sådana signaler kan tas med när man bedömer om det behövs en förändring.

– Det är chefens ansvar att reagera på tecken från en anställd att allt inte står rätt till, betonar hon.

Det gäller antingen tecknen är tydliga klagomål eller sammanbiten stumhet.

Forskning och statistik visar att det finns arbetsplatser där brister kommer till ytan för sent – paradexempel är underbemannade förskolor där man härdar ut för kollegornas och barnens skull.

– Så kan man kanske göra under en period, men inte i längden, säger Cornelia Karlberg.

Då ställs chefens lyhördhet och förmåga att skapa dialog på prov. Dialog är ett nyckelbegrepp i prehab.

– Inför att en handlingsplan upprättas ska chefen ta initiativ till ett samtal om vad som är fel. I det sammanhanget kan vi i företagshälsovården hjälpa till med kunskaper som chefen inte förväntas ha, säger Cornelia Karlberg.

Det kan röra sig om att medarbetaren faktiskt behöver kontakt med sjukvården, lära sig hantera stress och koppla av, ändra livsstilsvanor.

– Från vår utgångspunkt handlar dialogen inte bara om att individen ska klara jobbet och inget mer, utan också må bra. Vi verkar för ett hållbart arbetsliv som inte sliter ut människor.

Företag har mycket att vinna på prehab. Cornelia Karlberg tar som exempel ett företag där satsningar gett tre- till sexfaldigt igen i form av ökad prestation och minskad kort- och långtidssjukfrånvaro. Ungefär samma ”return on investment” rapporteras från andra företagshälsor.

Arbetsgivaren kan få bidrag för att ”anlita expertstöd för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder” från Försäkringskassan. Det kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och är användbart vid prehabinsatser.

– Men även utan sådant stöd är det alltid bättre och billigare att förebygga än att till exempel operera och rehabilitera, säger Cornelia Karlberg.

//JAN ENQVIST

ANVÄNDES FÖRST FÖRE OPERATION

Det var inom kirurgin som modern prehab föddes för drygt tio år sedan, då som en metod att stärka patienten före en ledoperation men framför allt för att förkorta tiden för läkning och återhämtning efter. Den provades också inför andra stora ingrepp.

Proceduren har anammats av hälsocoacher och andra med intresse för förebyggande kroppsvård, till exempel för att förebygga idrottsskador.

I dag används prehab även för att bland annat motverka vikande arbetsförmåga eller hantera ökande krav från arbetet.

Suntarbetsliv har tagit fram Prehabguiden, en vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering.