Talman i oroliga tider

Nu blir det talmansrundor igen. Andreas Norlén har rutin. FOTO: Anders Löwdin/Sveriges riksdag

Som nyvald talman ledde han Sveriges längsta regeringsbildning och nu senast har riksdagen pressats av coronapandemin. Men Andreas Norlén verkar inte lättstressad.
– Jag försöker hålla en avspänd ton, även om det är allvarliga saker vi avhandlar.

Den här artikeln publicerades första gången i Du&jobbet nr 4, 2020.

Andreas Norlén har Sveriges högsta valda ämbete. Talmannen leder riksdagsarbetet och företräder riksdagen. Han tillträdde 24 september 2018, dagen efter fälldes statsministern. I det läget är det enligt regeringsformen talmannens ansvar att samråda med partiledarna, i så kallade talmansrundor, och föreslå ny statsminister.

134 osäkra dagar följde tills Sverige fick en ny regering i januari 2019. Det är rekord och talmannen blev kändis efter en höst med bland annat sju talmansrundor,närmare hundra pressträffar och två misslyckade prövningar i riksdagen av talmannens kandidat.

Hur kändes det att hamna i elden som nyvald?

– Jag hade varit riksdagsledamot länge och var inte ovan vid media. Men det här var något helt nytt. Fullsatt i pressrummet, fotograferna trängdes längs väggarna och media livesände. När jag klev in i pressrummet tänkte jag: ”Jag kan inte vara rädd. Jag måste vara mig själv, slappna av och göra det bästa av situationen.”

Om man försöker spela en roll, så är det nog något som märks, tillägger han.

Han kände sig inte orolig över vad pressen skulle skriva.

– Jag tycker att rapporteringen har varit rättvisande. Det gällde att tänka ut i förväg vad jag ville berätta och försöka förutse vilka frågor som kunde komma så att jag skulle kunna svara.

Han beskriver de upprepade kontakterna med partiledarna som intressanta och han blev känd i medierna för att servera dem fika. Det blev ganska många koppar.

– Det går lättare att prata då. Jag har inget emot att bjuda på mig själv, kaffe och kakor…

När vi samtalar blir det tyvärr utan bullar eftersom vi använder zoom. Andreas Norlén verkar mycket van vid att ses på distans och svarar vänligt.

– Jag har omtalats som ”digitalmannen”, efter alla digitala möten och framträdanden. Jag har bland annat invigningstalat på det sättet.

Denna vår har riksdagsarbetet präglats av coronapandemin. Bara 55 ledamöter närvarar vid votering, mycket jobb sker via Skype, möten har flyttats till större salar.

– Jag tror att vi på allvar insett fördelarna med distansmöten och kommer att fortsätta med dem även efter pandemin. Men vi ser också nackdelarna. Det är lättare att avläsa kroppsspråket om man ses i samma rum och jag tror det är en högre tröskel innan man uttalar sig i ett digitalt möte. Det är heller inte lika lätt att flika in något som vid ett sammanträdesbord. Man missar också mötena i förbifarten.

Andreas Norlén är utbildad jurist, han var under en period verksam på Linköpings universitet, och har också varit anställd i familjeföretaget som förr gav ut gratistidningar och nu den prenumererade veckotidningen Länstidningen Östergötland.

– Jag kan fortfarande redigera en tidningssida i quarkxpress. Det är roligt med tidningar, man når ut och berör och de är viktiga för demokratin.

Han har suttit i riksdagen sedan 2006,som ledamot för Moderaterna.

Var det svårt att byta hatt, att gå från att företräda ett parti till hela riksdagen?

– När jag blev vald var det så mycket fokus på regeringsbildningen så jag hann inte sakna mitt partiuppdrag. Jag är också tacksam för den vänlighet företrädare för andra partier har bemött mig med. Jag försöker vara objektiv och rättvis och behandla alla lika.

– Till exempel gick jag inte på Moderaternas julfest under regeringsbildningen, jag vill inte att det ska framstå som att jag gynnar någon.

Som jurist var det intressant att sätta sig in i regler och praxis vid regeringsbildning, tycker han.

Men var du inte orolig över att inte få till någon regering?

– Inte främst för min personliga del, men det hade varit ett misslyckande för många. Vi har ett högt valdeltagande i Sverige, 87 procent. Att då säga till folk, att den riksdag ni röstade fram, den blev inte så bra, var snälla och försök igen – det skulle ha varit en negativ signal.

En fördel med de långa förhandlingarna kan vara att allmänheten lärde sig mer om hur vår demokrati fungerar,hoppas han. Talmansrunda blev under en period ett omtalat begrepp.

Talmannens uppdrag består annars av tre delar. Dels att leda arbetet i riksdagens kammare i samarbete med de tre vice talmännen.

– Vi brukar vara två som delar på en dag i kammaren och ta två timmar i taget vardera.

På frågan om det inte kan bli något tröttsamt att lyssna på alla debattinlägg svarar han:

– Jag har hållit på med politik sedan högstadiet och tycker att politiska debatter är intressanta! Som talman får man också ta del av alla slags ämnen. Det kan handla om vad som helst från jaktfrågor till mineralrättigheter.

Dels är talmannen ordförande för riksdagsstyrelsen och har administrativa plikter.

– Där avhandlas allt från budgetfrågor till föreskrifter. Jag lägger också ner tid på att gå runt och prata med anställda på olika avdelningar för att få veta hur deras vardag ser ut.Han beskriver riksdagen som en stor och väl fungerande organisation med HR, ekonomiavdelning, IT, med mera.

Dels representerar talmannen riksdagen och tar emot utländska besökare från till exempel andra parlament, han reser själv utomlands, men även runt om i Sverige. Talmannen deltar i olika ceremonier.

Andreas Norlén ledde till exempel riksdagens minnesceremoni för coronapandemins offer. På riksdagens hemsida kan man se honom mörkklädd inleda med orden: ”Sverige har sorg, riksdagen har sorg…” inför en corona-gles kammare.

– Den typen av viktiga, känslosamma tal är svåra. Det gäller att öva och öva så att man kan talet ordentligt, och veta vad man vill säga och varför.

Annars är offentliga framträdanden inget som skrämmer honom.

– Jag gick med i Moderata ungdomsförbundet redan på högstadiet. Politiken har funnits med hela tiden så jag har ofta talat inför folk. Det är ju tur att jag inte är rädd när jag står där i talarstolen, eftersom jag måste göra det ofta.

Har du några tips till andra som skulle känna sig nervösa i den situationen?

– Mitt råd är att öva så att man verkligen vet vad man ska säga. Men kanske inte framför spegeln, då kan man bli stressad av alla skavanker man ser.

Själv har han två pressekreterare och talskrivare som han bollar med och som skriver tal.

– Talskrivarna känner ju mig och vet hur jag brukar uttrycka mig, men visst kan jag gå in och ändra om det är något som inte känns som mitt sätt att prata. I viktiga sammanhang lägger jag ner mer tid på talen och jobbar tillsammans med talskrivaren.

Hur är riksdagen som arbetsplats?

– Komplex. Byggnaderna rymmer tre grupper: riksdagsledamöterna, riksdagsförvaltningen som ser till att allt rullar, och partikanslierna med personal som är anställd av partierna för att bistå ledamöterna. Det är inte alltid så lättstyrt.

Han ger exemplet att man under pandemin fått komma överens med de olika grupperna om besökare. För att få ner antalet externa besökare till så nära noll som möjligt måste alla skära ner på de möten man i vanliga fall arrangerar. Det har gått bra.

Har du ett stressigt arbete?

– Det händer, men sällan negativ stress. Jag har mycket att göra, men stimulerande uppgifter. Riksdagen har i allt väsentligt en bra arbetsmiljö och det tror jag de flesta här håller med om, att döma av våra medarbetarundersökningar. Men en vanlig dag, när det inte pandemi, är vi 1 500 personer som arbetar i husen, så det kan såklart finnas konflikter och andra problem.

Du är van att förhandla. Har du några råd om hur man ska komma framåt när folk tänker olika?

– Allmänt, lyssna mycket, försök förstå på djupet varför människor tycker som de gör. Det är också viktigt att skaffa sig kunskaper om frågan så att man har referensramar och förstår bakgrunden.

Han tillägger att det är viktigt att vara kreativ om det till exempel finns två oförenliga ståndpunkter bland deltagarna på ett möte.

– Då kan man försöka hitta en tredje lösning som ingen tänkt på. Det kan till och med vara så att många tycker den lösningen blir den bästa. Min roll kan vara att hitta denna tredje ståndpunkt, som ju är en kompromiss.

Hur har det varit när du haft en kul arbetsdag?

– Då har det varit en omväxlande dag. Vi har kanske diskuterat spännande förvaltningsfrågor, jag har suttit i kammaren och tagit del av en intressant debatt och jag har hållit ett anförande i någon intressant sammankomst och mött människor.

Han tillägger att det är roligt att få vara med om att utveckla och vårda riksdagen.

– Jag har ett långsiktigt perspektiv. När vi bygger om måste vi tänka på vad som krävs för att riksdagen ska fungera om tio år eller mer. Fortsätter politiken att vara mer rörlig och partierna växlar kraftigt i storlek mellan valen kanske vi ska bygga lokalerna mer flexibla, så att det lättare går att avdela dem på olika sätt. För närvarande pågår en stor lokalrenovering.

I långsiktigheten ingår också att vårda minnet av dem som verkat här, säger han, till exempel genom att hänga upp bilder.

– Alla vi som arbetar här idag kommer också att bli en del av historien förr eller senare.

Demokratin i Sverige står stark, bedömer han och tycker att det har visat sig under coronapandemin, när riksdagen snabbt ställt om och även lyckats hantera lagförslag snabbt.

– Men det finns orostecken, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar trendmässigt och det finns extrema grupperingar som bekämpar vår demokrati. I omvärlden ser vi hur demokratin hotas på olika håll. Sveriges förutsättningar är ändå bättre än de flestas, vi kommer alltid högt i internationella jämförelser av demokratiska system.

Känns det högtidligt att vara talman?

– Ja, ibland, men det är inget jag tänker på till vardags. Då skulle man nog bli lite självupptagen.

//EVA BERLIN