Så ledde covid-19 till fler skyddsstopp

Siffrorna gäller fram till och med 6 mars 2022. Källa: Arbetsmiljöverket. FOTO: Colourbox

CORONA Skyddsombudsstoppen ökade det första pandemiåret, för att sedan sjunka under två år. Arbetsgivare har lärt sig mer om hur lagens krav ska uppfyllas, säger Ulrika Scholander, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Vintern 2020 började Arbetsmiljöverket föra statistik över skyddsombudsstopp relaterade till covid-19. Stoppen var många, under det året kontaktade 103 arbetsgivare Arbetsmiljöverket med en begäran om att häva skyddsombudsstopp som hade med covid-19 att göra.Totalt lades 171 skyddsombudsstopp, att jämföra med runt 80 de närmaste åren innan.

De anmälningar som gällde andra arbetsmiljöfaror gick ner i början av pandemin, säger Ulrika Scholander, enhetschef på avdelningen för inspektion på Arbetsmiljöverket.

– Det var färre vanliga ärenden, något som antagligen berodde på att många verksamheter pausades och fler arbetade hemifrån.

Att de covidrelaterade stoppen ökade i början av pandemin är förklarligt, säger hon.

– Det rådde en stor osäkerhet och delade meningar i hela samhället om hur man skulle skydda sig. Det var ett osäkert läge.De branscher där det lades flest stopp var vård- och omsorg, transport, samt utbildning.

Ulrika Scholander. Foto: Arbetsmiljöverket.

– I början av pandemin kom de flesta skyddsombudsstoppen från omsorg och vård. De gällde krav på personlig skyddsutrustning, något som då saknades på många arbetsplatser, säger Ulrika Scholander.

Andra vanliga stopp gällde gravida som utsattes för smittrisk inom vård, omsorg och skola.

– I skolor handlade det ofta om flöden av elever och hur man kunde organisera arbetet på ett smittsäkert sätt.

Även inom transportsektorn lades i början av pandemin många stopp kopplade till svårigheter att hålla avstånd, framför allt inom kollektivtrafiken. Stoppen ändrade karaktär efter ett tag. Vid det laget hade bussarnas framdörrar stängts och plexiglas satts upp.

– Nu handlade det i stället om reflexer och blänk i barriärskydden.

Inom handeln lades inte så många stopp, något Ulrika Scholander tror kan bero på att man där var relativt snabb med att agera. Det sattes upp barriärskydd och avståndsmarkeringar, och ställdes fram handsprit. Sedan kom pandemilagen där antalet kunder begränsades.

Men vad hände då
med de covidrelaterade stoppen som kom in till Arbetsmiljöverket?

2020 anmäldes 103 stopp:

18 ledde beslut om föreläggande eller förbud, vilket innebar att man gick på skyddsombudets linje.

57 ärenden gav varken föreläggande eller förbud.

27 ärenden, arbetsgivare och skyddsombud kom överens och Arbetsmiljöverket behövde då inte fatta något beslut.

2021 anmäldes 30 stopp:

6 beslut om föreläggande eller förbud.

12 ärenden, varken föreläggande eller förbud.

12 ärenden, arbetsgivare och skyddsombud kom överens.

Att stoppen oftast hävdes
betyder inte att situationen på arbetsplatsen var ofarlig.

– Relativt ofta när vi inte fattar beslut om stopp kan arbetet visserligen innebära en arbetsmiljörisk, men inte en allvarlig och omedelbar fara. Ta till exempel reflexer i plexiglas – ja, det är ett arbetsmiljöproblem, men nej, det innebär inte en omedelbar fara. Reflexer kan uppstå även annars och då gäller det att anpassa farten.

När parterna möts tillsammans med en inspektör från Arbetsmiljöverket kan de komma överens på plats.

– Arbetsgivaren kan inse att arbetet måste vara stoppat och riskerna åtgärdas. Eller så kan skyddsombudet göra bedömningen att stoppet ändå inte var nödvändigt.

Men hur skilde sig då pandemistoppen från de som läggs ett vanligt år? Ulrika Scholander säger att det var betydligt fler identiska anmälningar. Samma problem återkom på flera arbetsplatser inom en bransch eller hos en arbetsgivare.

– I normalfallet syns större skillnader i statistiken, den är mer precis och kan gälla sådant som att det saknas skydd på en maskin eller om ensamarbete till exempel.

Under 2022 har det fram till i mars kommit in fyra covidrelaterade stopp. Minskningen handlar inte bara om att pandemin har klingat av.

– Arbetsgivare har lärt sig mer om hur lagens krav ska uppfyllas. De har blivit bättre på att vidta åtgärder. I början låg stort fokus på kunder och vårdtagare och mindre på personalen, men det har skett en stor kunskapsförflyttning.

Det viktigaste för att undvika stopp är att ha ett kontinuerligt systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Ulrika Scholander.

– Arbetsgivaren behöver samverka med skyddsombuden och dra nytta av deras kunnande. Skyddsombuden får ofta andra signaler från arbetstagarna än vad arbetsgivaren får. Med en bra dialog emellan arbetsgivare och skyddsombud ska mycket gå att lösas innan det läggs ett skyddsombudsstopp.

SÅ HÄR GICK DET FÖR TVÅ AV STOPPEN

Det här hävdes:

Dag 1: Skyddsombudet på en gymnasieskola lägger ett stopp när en gravid medarbetare är mycket orolig för att utsättas för smitta. Skyddsombudet vill veta om läraren måste undervisa på plats. Arbetsgivaren kontaktar Arbetsmiljöverket. En inspektör ringer skolans HR-ansvariga och skyddsombudet för att få information.

Dag 2: Tillsyn via Skype på skolan. Ledning, skyddsombud och huvudskyddsombud deltar. Arbetsgivaren påpekar att smittläget är lågt och att det är en skör elevgrupp som behöver undervisning på plats, samt att åtgärder har vidtagits på grund av pandemin.

Dag 4: Arbetsmiljöverket har fattat beslut om att häva stoppet. Bedömningen är att arbetsgivarens åtgärder räcker för att det inte ska innebära någon omedelbar fara för arbetstagaren. Det går att hålla två meters avstånd, det finns skyddsutrustning samt städ- och vädringsrutiner.

Här blev det förbud:

Dag 1: En rutinmässig nykterhetskontroll under polisens trafiksäkerhetsvecka stoppas av det regionala huvudskyddsombudet på grund av risk för covid-19-smitta. Arbetsgivaren vill att arbetet ska fortsätta och skyddsombudet kontaktar Arbetsmiljöverket.

Dag 2: Arbetsstället inspekteras. Varje polis utför ett hundratal prov om dagen. Arbetsgivaren bedömer sannolikheten att träffa på en smittkälla som mycket låg och rutiner vid risk för smitta används inte.

Dag 3: Arbetsmiljöverket beslutar om förbud med vite av 100 000 kronor, om inte dessa villkor uppfylls: Arbetstagare som tillhör riskgrupp för covid-19 ska identifieras och sedan undantas från arbetet med kontrollerna. En förnyad riskbedömning ska göras, med beaktande av att Folkhälsomyndigheten bedömt det som att det är mycket hög risk för spridning av

//ANN PATMALNIEKS