Så kan ni möta oro på arbetsplatsen

Var femte krisstödssamtal som företagshälsovården Previa tar emot är kopplat till oro för kriget i Ukraina. Flera som ringer är direkt drabbade med släkt och vänner i krigsområdet. Andra har sedan tidigare traumatiska erfarenheter från krig och flykt, erfarenheter som nu triggas i gång. Samtidigt ringer många som inte har någon direkt koppling till Ukraina eller egna erfarenheter men som ändå känner en väldigt stark oro som påverkar deras vardag. Det säger Anna Wickberg specialistpsykolog på Falck Healthcare, som arbetar i kristeamet med samtalen.

Hur yttrar sig oron? 

– Det vanligaste är att de som ringer beskriver klassiska stressymptom som nedstämdhet, konstant känsla av att vara på tårna, förändringar i aptit och sömnsvårigheter. Det kan leda till att de blir mer handlingskraftiga men vissa blir också lite förlamade av rädsla och får inget gjort, varken hemma eller på jobbet.

Hur kan det påverka på arbetsplatsen?

– Dels kan det som vid all stress påverka så att de anställda får svårt att fokusera och att man inte blir så produktiv. Det kan uppstå skav när vissa har ett behov av att prata mycket om kriget och andra i stället vill vila från nyhetsflödet och tänka på annat eftersom stressen annars drar i gång. 

Vad kan man göra åt det?

– Som arbetsgivare behöver man lyfta att vi alla har olika behov. Vi reagerar olika och vi behöver ha acceptans för det. Vissa blir väldigt oroliga, andra blir inte oroliga alls och det måste också vara okej. Det är viktigt att inte känna skuld vare sig man är orolig eller inte.

Hur kan chefen möta medarbetares oro på jobbet?

– Informera om vilket stöd det finns att få på arbetsplatsen och var empatisk och tillgänglig som chef. Kolla av om någon behöver extra stöd, särskilt om det finns anställda som har anhöriga i Ukraina eller som har erfarenheter från krig sedan tidigare. Har man många som arbetar hemma är det viktigt med mer kontakt eftersom det då kan bli extra viktigt att ha någon att ventilera sina tankar med.

Vad kan kollegor göra?

– Lyft blicken och se om någon verkar dra sig undan eller verkar extra stressad. Man kan göra mycket genom att visa att man finns där. Många vill prata om sin oro men det är också många som inte vill det, som i stället vill bli distraherade. Visa att du finns där, lyssna och hjälp dem med avledning och distraktion om det är vad de behöver. Var inte rädd för att fråga men var samtidigt öppen för att personen kanske inte vill prata.

//ELSA FRIZELL

6 RÅD FÖR ATT MINSKA ORO PÅ ARBETSPLATSEN
Visa empati
Visa förståelse för att drabbade och rädda medarbetare inte kan prestera som de brukar och att man kan behöva anpassa arbetsuppgifter. Var tillgänglighet som chef, ha regelbundna avstämningar vid möten och diskutera i arbetsgruppen vad ni behöver utifrån situationen.
Skapa fler sociala ytor
Det är inte bra att isolera sig om man är deppig och orolig. Arbetet fyller en viktig social funktion vid oro. Att göra trevliga saker tillsammans sänker stressnivåerna. Som arbetsgivare kan man vara extra noga med detta vid en kris.
Uppmuntra rutiner
Vid oro kan det vara lätt att tappa sina rutiner men då är de extra viktiga att hålla fast vid dem. Det är vilsamt för våra hjärnor att göra saker vi brukar göra, det lugnar systemet. Arbetet fyller på så sätt en viktig funktion i och med att det bidrar till en strukturerad tillvaro.
Normalisera oro
Alla måste vara medvetna om att vi reagerar olika. Det måste vara okej både att vara jätteoroligt och att inte var det. Det är viktigt att inte känna skuld vare sig man är orolig eller inte. Ibland mår man sämre om man tänker om man har idéer om hur man borde känna.
Visa hänsyn
Alla orkar inte prata om kriget. Det kan också bli svårigheter om man har medarbetare som vill prata väldigt mycket om kriget samtidigt som andra känner att jobbet ska vara en plats där man får vila från nyheter om kriget och tänka på annat.
Ge hjälp vid behov
Se till att alla vet vem man ska prata med om man inte mår bra. Arbetsplatsen behöver kommunicera vilken typ av stöd som finns att få. Många arbetsplatser har så kallat personalstöd som innebär att medarbetarna har rätt till samtal med psykolog utan att arbetsgivaren vet om det.
KÄLLA: Anna Wickberg, specialistpsykolog Falck Healthcare.