Högutbildade arbetar längre
Det skiljer stort mellan olika yrkesgrupper när det gäller att arbeta efter 65 år. Dubbelt så många läkare fortsätter jämfört med sjuksköterskor. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.
Publicerad: 2012-10-11
Vilka väljer att jobba kvar efter 65 när möjligheten finns? Läkare, lärare och ingenjörer jobbar kvar i högre utsträckning. Undersköterskor, anställda inom kök, tvätt och städ, och andra med lägre krav på formell utbildning, väljer att gå tidigare. Det är en tydlig tendens som visas i en ny undersökning av Göteborgs universitet, i samarbete med de personalstrategiska avdelningarna vid Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.
– Många som lämnar arbetslivet tidigt gör det för att de utsätts för krav som allt sämre matchar deras arbetsförmåga. Arbetsgivare saknar många gånger intresse och möjlighet att anpassa arbetsförhållanden till äldres behov, säger Roland Kadefors, professor vid Göteborgs universitet, som ledde studien.
2001 fick man rätt att fortsätta jobba i tillsvidareanställning till 67 år, i stället för 65 år. Frågan som ställdes i studien var hur LAS-gränsens förändring har påverkat människors beteenden. Vilka inom Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen väljer att arbeta kvar i sitt yrke om det ges en möjlighet efter 65 års ålder, och vilka väljer att gå?
Studien visar, förutom skillnader mellan yrkesgrupperna, att män arbetar kvar i högre grad än kvinnor. Enligt Roland Kadefors, kan en anledning vara följande:
– Kvinnor är ofta några år yngre än män i parförhållanden, och om de väljer att gå samtidigt i pension innebär det att kvinnor slutar jobba vid yngre ålder. Kvinnor tar kanske också i högre grad hand om barnbarn och äldre släktingar.
Enligt Roland Kadefors är studiens resultat generaliserbara till förhållandena i stort i svensk offentlig sektor, eftersom mönstren är “slående likartade” mellan Göteborgs stad (31 000 tillsvidareanställda) och Västra Götalandsregionen (42 000 tillsvidareanställda).
Hur kan arbetsgivare dra nytta av resultatet?
– Eftersom vi ser några bristyrken till exempel inom sjukvården, där kvinnor väljer att sluta tidigt, är det viktigt att skaffa sig kunskap kring vad som kan få människor att vilja och kunna fortsätta jobba i just de yrkena. Det kan handla om att skapa möjligheter till deltid, att anpassa arbetsuppgifterna eller att ändra arbetsplatsen ergonomiskt.
En annan viktig slutsats av studien är att det har skett en successiv ökning av dem som vill arbeta längre, under de drygt tio år sedan gränsen höjdes till 67. Första åren märktes bara ett svalt intresse, medan år 2009 valde många fler, mellan en tiondel till hälften beroende på yrkesgrupp, att fortsätta arbeta vidare.
– Det här kan vara intressant att veta inför en ny eventuell höjning av LAS-gränsen. Det kan ta uppemot ett decennium innan förhållandena stabiliseras, säger Roland Kadefors.
Så många fortsatte att jobba efter 65:
Andel i ålder 65-67 år i olika yrkesgrupper med tillsvidareanställning, Västra Götalandsregionen, 2011.
Andel av anställda per yrkesgrupp i procent.
Tandläkare 3,5
Läkare 2,4
Sjukhustekniker/lab personal 1,9
Utbildning, kultur och fritid 1,9
Läkarsekreterare 1,9
Rehabilitering/förebyggande 1,9
Tekniker, hantverkare 1,8
Administratörer 1,6
Undersköterskor m fl 1,3
Tandsköterskor, tandhygienister 0,9
Kök, städ, tvätt 0,9
Sjuksköterskor, barnmorskor 0,7
I tabellen anges andelar anställda mellan 65-67 i relation till det totala antalet anställda per yrkesgrupp i alla åldrar.
Publicerad: 2012-10-11
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
