Fler behöver satsa på friskfaktorer

Ett meningsfullt arbete där man trivs – det har så många som åtta av tio som svarat på en enkätundersökning från hälsoföretaget Feelgood. Andra resultat är att sju av tio beskriver sin hälsa som bra eller mycket bra och säger att de ofta är tillfreds med tillvaron. Sex av tio tycker att de har en rimlig balans mellan privatliv och arbete.

Undersökningen görs årligen och resultaten har varit stabila de senaste tio åren. Feelgoods chefspsykolog Faysal Rawandozi konstaterade vid ett webbinarium att siffrorna är höga, men att det samtidigt är tre av tio som skulle behöva må bättre. För så många svarade att de bara ibland, sällan eller aldrig kände sig tillfreds med tillvaron.

– Det bör vi och arbetsgivare tänka på. Vi behöver fundera på hur vi ska göra för att satsa på friskfaktorer, sade Faysal Rawandozi.

Goda relationer till chefen, bra arbetsklimat och utrymme för balans och återhämtning är friskfaktorer som lyfts fram i rapporten. Ju fler friskfaktorer desto lägre sjukfrånvaro och mindre sjuknärvaro.

När det gäller arbetsbelastning och arbetsförhållanden finns stora skillnader mellan hur olika grupper svarat. Tunga och riskfyllda fysiska förhållanden är dramatiskt vanligare hos arbetare än hos tjänstemän och chefer. Det är också vanligare bland yngre än äldre. En stressig och kravfylld arbetssituation är vanligare bland tjänstemän och chefer än bland arbetare.

Trots de många positiva siffrorna har den upprepade sjukfrånvaron ökat tydligt, framför allt bland yngre. Det finns enligt rapporten inte något uppenbart svar på varför det är så.

Kvinnor rapporterar överlag sin hälsa som bättre även när de har fler hälsobesvär än männen.

­– Det empiriska beviset för mancold. Oavsett hur mycket besvär kvinnorna upplever ser de sin hälsa som bättre, sade Petter Odmark, analyschef på Reform Society, som analyserat resultaten.

Omkring 20 000 personer har svarat på frågorna i undersökningen. Fler män än kvinnor har svarat och bland kvinnorna finns en övervikt av tjänstemannayrken. Deltagarna kommer från olika yrken och branscher, men är inte ett representativt urval för arbetsmarknaden eftersom de arbetar där det finns företagshälsa.

Av Sveriges omkring 4,7 miljoner sysselsatta saknar 1 miljon företagshälsovård. Bland dem som har företagshälsovård finns en stor variation i hur omfattande den är, enligt Sveriges Företagshälsor.