Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

’’Det skaver och trycker’’

SKYDDA Stress, machokultur, fel storlek och inga fästen för fallselen. Det gör att arbetstagare inte använder personlig skyddsutrustning. Men skydd som gör arbetet krångligare och inte fungerar ihop är vanligare skäl. Det visar ny forskning.

Publicerad: 2022-06-20

Den otympliga dräkten används i nödsituationer och vid arbete som till exempel sjösättning av livbåtar. Forskaren Cecilia Österman får hjälp av kollegan Pelle Nilsson. Blivande sjökaptenen Alexander Lindblom har redan fått på sig dräkten. Foto: Kristina Wirén

Hörselkåpor och skyddsglasögon, eller andningsskydd och hjälm. Men inte alla fyra skydden samtidigt, även om det krävs. Så används den personliga skyddsutrustningen. Det visar ny forskning finansierad av Afa Försäkring.

– Varje skydd för sig är ganska okej, men så fort de ska använda flera skydd ihop så blir det problem. Det är kombinationen av skydd som inte fungerar – det skaver och trycker, säger Anna-Lisa Osvalder, professor i människa-maskinsystem vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Tillsammans med forskarkollegor vid Lunds tekniska högskola och Sjöfartshögskolan i Kalmar har Anna-Lisa Osvalder studerat varför och varför inte personlig skyddsutrustning används. Två riskfyllda branscher valdes ut, byggbranschen och sjöfarten. Bägge är branscher med krav på skyddsutrustning men där olyckor ändå sker på grund av att skydd inte används. Sotarnäringen tillkom senare efter en förfrågan från Skorstensfejarmästarnas Riksförbund. De ville öka skyddsmedvetenheten i branschen.

– I sotaryrket jobbar många ensamma och där finns det sedan länge en machokultur, säger Anna-Lisa Osvalder.

Forskarna har gjort webbenkäter, besökt arbetsplatser och intervjuat både arbetsledare och användare av utrustningen. Analysen är klar. Nu återstår skrivandet och sammanställningen av forskningsrapporten som ska vara färdig i slutet av juni. En del resultat gäller för alla de tre branscherna.

– Skydden är framtagna var och ett för sig. Det är inte tänkt att man ska använda dem tillsammans.

Anna-Lisa Osvalder uppfattar att varken skyddstillverkarna, arbetsgivarna eller de som använder utrustningen har reflekterat över att kombinationen är ett problem. Samtidigt framgår det av enkätsvaren att man bara använder några skydd i taget. Enligt Anna-Lisa Osvalder finns det inte mycket forskning om detta.

– Man har inte glasögon, hörselskydd och hjälm. Ibland har man hjälm och hörselskydd, sen tar man av hörselskyddet och tar på andningsskyddet eller glasögonen.

Att skyddsutrustning ska användas vet alla, men komforten hindrar visar enkätsvaren och besöken på arbetsplatserna.

– Det är varmt, det skaver och då tar man av sig en stund, berättar Anna-Lisa Osvalder.

De olika yrkesgrupperna i byggbranschen uppger att hjälmarna är tunga och belastar nacke och axlar. Byggställningarna är 1,80 meter höga och gör att byggarbetarna måste böja nacken vilket är tungt och ger dålig uppsikt. Målare menar att det är onödigt belastande att de har hjälm när de målar inomhus. Skyddsglasögonen immar igen både på vintern och på sommaren och blir lätt repiga. Remmar är hårda och skaver och en av de svarande föreslår att remmarna borde vara bredare.

En stor andel av de 350 personer i byggbranschen som svarat på forskarnas frågor anger också att skyddsutrustningen är olämplig för deras arbete och därför inte används.

– De säger att skydden kan försvåra arbetet. Selen är exempelvis fäst på bröstet. Den är i vägen och gör att det kan ta längre tid att göra det man ska.

Skydd som används av flera, som fallskyddsselar skapar särskilda problem.

– Om man bara köper in en storlek är det ofta large. Man tror att det ska passa alla. Men så är det inte,säger Anna-Lisa Osvalder.

Storleken kan till viss del justeras men instruktionerna är krångliga och selarna svåra att ta på.

– Ingen har svarat att de har trillat ur. Man använder inte selen för kortare arbeten för det är för krångligt.

Forskarna, som flera arbetar med design, har köpt in utrustning och testat själva för att verifiera enkätsvaren. Deras uppmaning är att skydd bör finnas i olika storlekar på arbetsplatserna och att det ska avsättas tid för utbildning och träning. Inte bara ställningsbyggare, utan alla som använder sele borde få en egen för att slippa ställa in den varje gång.

– Selen är mycket mer komplex än vi trodde. Det kan ta en kvart att få på sig den och då hoppar man över det. Om jobbet tar tio minuter upplevs selen som onödig. Risken är ändå liten, tänker man.

Vad kan hända?

– Risken är förstås att man ramlar ned och skadar sig allvarligt.

Anna-Lisa Osvalder tillägger att även personligheten påverkar.

– Vi har svårare att förstå att något som inträffar sällan händer just mig. Människor har olika personlighet och erfarenhet och bedömer risker olika.Vi vet från trafiksäkerhetsforskning att vi har oerhört svårt att få de sista fem procenten att använda bilbälte.

Stress är en faktor. I enkätsvaren föreslår byggarbetare att tidspressen borde minska för arbetsuppgifter där skyddsutrustning som exempelvis sele används.

– Det finns alltid en tidspress i byggbranschen. Det får inte ta någon extra tid, poängterar Anna-Lisa Osvalder.

Glömska och lathet uppges också vara skäl som gör att skydden inte åker på. Liksom att skydden i sig kan vara en fara. Ett exempel från enkätsvaren är när hörselskydd gör att man inte hör när någon varnar.

I sotarbranschen, där arbetet ofta utförs på tak, används selen sällan. Tidspress är det viktigaste skälet. Tidsåtgången per uppdrag räknar inte in påtagning av selen. Flertalet fastigheter saknar också fästen för selen. Att sotare ofta arbetar ensamma och att fastighetsägaren sällan är på plats spelar också in.

– Sotarna riskerar att bli hängande och då dras remmarna åt. Det hämmar blodtillförseln vilket gör att de riskerar att skada sig. De säger: Skulle jag ramla riskerar jag att bli hängande, säger Anna-Lisa Osvalder och tillägger att fastighetsägare måste åtgärda bristen på fästen när husen byggs.

På vissa arbetsplatser finns det rutiner bland sotarna att mot dagens slut kontrollera att alla har kommit tillbaka från sina uppdrag.

Machokulturen är stark bland sotare,visar intervjuer från branschen. När sotarna pratar säkerhet handlar det mer om stress och arbetsbörda än om skyddsutrustning, men yngre har oftare en annan inställning visar sotare i intervjuer.

– De yngre är inskolade i ett annat samhälle. Vi pratar mycket mer risker i dag i samhället, inflikar Anna-Lisa Osvalder.

Att yngre är mer benägna att använda skyddsutrustning jämfört med äldre är ett generellt resultat i de tre branscherna. Anställningsformen påverkar med bättre tillgång till skydd för de med fast anställning, liksom kulturen.

– Använder andra så använder man själv. Man vill passa in och vara en i gruppen,säger Anna-Lisa Osvalder.

Men kulturen kan verka i motsatt riktning och motverka användandet av skydd. I de utvalda branscherna är risker något normalt och acceptansen många gånger hög.

– Det finns tendenser att man blir belönad om man gör något snabbt, fort och enkelt.

På de stora byggföretagen är kraven höga och tillgången på utrustning god. Egna händelser eller olyckor och tillbud på arbetsplatsen leder också till ett ökat användande, liksom arbetsledare på plats och kunder och beställare som ställt krav. Arbetstagare som inte följer regler och inte använder skydd riskerar allt från en utskällning till avstängning eller varning. Personliga böter och omplacering uppges förekomma.

– Det kan hända att arbetstagare på stora byggföretag som inte använder skydd får en varning eller blir av med jobbet. På mindre företag kan det vara så att ingenting händer.

Enligt Anna-Lisa Osvalder är det tydligt i byggbranschen att skyddsutrustningen används för att det finns lagar och regler. Generellt är de stora företagen bättre än de mindre på att följa reglerna.

För att utrustningen ska användas måste den också finnas. Ute till havs och för den enskilde sotaren på tillfälligt uppdrag är det svårare att skaffa skydd om behov skulle uppstå.

Ett annat problem är hår. Skägg gör att andningsmasker inte sluter tätt och kan minska skyddseffekten. Långt utsläppt hår kan fastna och uppsatt blir knöligt under hjälmen. Skydd i kombination med piercing och smycken är också ett problem, menar Anna-Lisa Osvalder.

– Produkterna måste utformas annorlunda. Man kan inte kräva att alla som arbetar ska ha kort hår och inget skägg.

Även på sjön hindrar skydden när de ska användas tillsammans. Kombinationen flytväst och fallskyddssele som kan behövas när landgången ska fram är ett exempel på utrustning som inte alltid används eftersom det gör arbetet svårare. Kundernas krav på användandet av skyddsutrustning är en viktig faktor även inom sjöfarten.

– De stora oljebolagen är mycket säkerhetsmedvetna och ställer ofta högre krav än vad lagen kräver, säger Cecilia Österman, forskare på Linnéuniversitetet och med i studien.

För att skydden ska kunna användas måste de finnas och dessutom i rätt storlek. Unikt på fartyg är att det inte går att få fram mer skyddsutrustning än den som redan finns ombord, påpekar Cecilia Österman.

– Butiken ligger inte runt hörnet. En del sjöfolk i vår studie, som behöver större eller mindre storlekar, brukar därför alltid kolla vad som finns innan de mönstrar på.

Storleken påverkar komforten men också säkerheten. Det gäller bland annat för överlevnadsdräkten.

– I november 2006 dog en filippinsk matros i havet utanför Öland. Han hade en för stor dräkt och hade öppnat dragkedjan eftersom det var svårt att andas när dräkten täckte för munnen.

Cecilia Österman har själv arbetat på sjön och steg på sitt första fartyg för trettio år sedan. Hon menar att kulturen är på väg åt rätt håll.

– Det finns en hel del goda exempel nu. Flera av våra studenter på sjökaptensprogrammet berättar att de får färdiga kit med utrustning när de kommer ombord för sin praktik.

Anna-Lisa Osvalder och hennes forskarkollegor har nu en lista med önskemål. Av arbetsgivarna önskar de mer diskussioner om säkerhet och risk, att arbetstagarna får utbildning och tid att testa utrustningen.

– Köp in, prova tillsammans och testa. Diskutera för- och nackdelar så att det blir naturligt att använda skydd.

Tillverkarna behöver också tänka nytt.

– Det ska vara coolt, praktiskt och nyttigt att använda skydd,som i mountainbike-branschen. Det är ingen som cyklar mountainbike utan hjälm,glasögon,knäskydd och handskar.

Anna-Lisa Osvalder tillägger:

– Nu hoppas vi på att någon ska börja fundera på att skydden ska passa ihop och inte hindra arbetet.

//KARIN NILSSON

Läs också: ”Vi borde få lära oss mer om personlig skyddsutrustning”

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare

Laddar

Foto: Kristina Wirén

Publicerad: 2022-06-20

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!