Billigt pris räcker inte – snart kan myndigheter handla med den som tar ansvar

Arbetet med att ta fram en global standard för socialt ansvarstagande ,   ISO 26000, går nu in i sitt slutskede. Fem års arbete,   där 600 experter från 90 länder ska enas har gett ett förslag som nu är ute på omröstning.

Standarden ISO 26000 är en vägledning som företag, organisationer och myndigheter ska kunna använda för att ta socialt ansvar i sitt arbete, t ex ställa krav på sina leverantörer.  En preliminär version, än så länge bara på engelska, finns att ladda ner här. En svensk översättning är under arbete.
Arbetet har pågått i fem och har varit gigantiskt – och tungrott.
– Det tog oss tre och ett halvt år att komma överens om fyra meningar som skulle definiera vad som är socialt ansvarstagande.
Det berättade Staffan Söderberg, vice ordförande i det internationella sekretariatet för ISO 26000 och chef för Världsnaturfondens företagssamarbeten, vid ett seminarium om ISO 2600 i Stockholm.

Här några siffror för att beskriva omfattningen av ISO 26000:
•100 sidor med 250 olika dokument (från FN, ILO och OECD).
•27 definierade termer.
•Sju vägledande principer, bl a om arbetsmiljö och arbetsvillkor.
•600 experter från 90 länder och 42 internationella organisationer.
•25 000 skriftliga kommentarer.
ISO 26000 är inte internationellt certifieringsbar, på samma sätt som exempelvis ISO 14000 för miljöledning. Däremot ska man kunna certifiera den nationellt. Den är heller inte någon ersättning för lagar och andra krav.

Anna Linusson, miljöchef på Stockholms läns landsting och ordförande i den svenska ISO 26000 kommittén, berättade om arbetet i den internationella myndighetsgruppen.
– Vi har lyckats få igenom en försiktighetsprincip, på flera områden, till exempel miljö och konsumentfrågor, det vill säga att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt.. Tyvärr gäller det inte för arbetsmiljö och säkerhet, förklarade Anna Linusson.

Blir det lönsamt för företagen att använda ISO 26000 för att visa att man tar socialt ansvar? Standardsvaret är ja, sade Anna Linusson:; det är bra för varumärket, det blir lättare att rekrytera. Men sanningen är att det också kan vara väldigt olönsamt.
Anna Linusson tog ett exempel från offentliga sektorns upphandling. Det handlar om 500 miljarder kronor per år som stat, kommun och landsting upphandlar varor och tjänster.
Det kan vara så att ett företag som kan visa upp ett socialt ansvar förlorar en upphandling mot ett annat som är billigare. Går landstinget bara efter priset så blir det sociala ansvarstagandet olönsamt för företaget.
Offentliga sektorn har därför en viktig roll, menade hon.
– Vi kan ställa krav på socialt ansvartagande i våra upphandlingar, men där har vi bara börjat. Vi måste också utvärdera att kraven efterlevs och följa upp dem.

De tre största landstingen i Sverige har tagit beslut om att deras leverantörer ska skriva på en uppförandekod, som gäller t ex arbetsmiljö och säkerhet och ska garantera att människor och miljö inte tar skada.
– Det sker glädjande framsteg, men det behövs att många fler ställer krav, sade Anna Linusson.
Hon såg ISO 26000 som ett bidrag mot en sådan utveckling.

Arbetet med ISO 26000 går vidare genom ett internationellt möte hålls i Köpenhamn i maj 2010. Sedan är tanken att en färdig version ska lanseras under tredje kvartalet nästa år.