Så ser arbetsgivarens ansvar ut vid hemarbete

Vad gäller egentligen när du tar med dig jobbet hem? Vem ansvarar för arbetsmiljön? Gäller arbetsskadeförsäkringen? Du&jobbet reder reder ut begreppen.

Lagstiftningen är tydlig. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön, och kan dras inför rätta om någon skadar sig, blir sjuk eller i värsta fall dör på grund av att detta ansvar inte tagits. Arbetstagaren har dessutom ett försäkringsskydd om hen blir skadad eller sjuk av något som har med jobbet att göra. Reglerna tycks vara klockrena. Men det finns en hake. De utgår från att du befinner dig på en verkstad, eller en vårdavdelning, på ett kontor, eller ett bygge, eller överhuvudtaget på ett ställe som arbetsgivaren ställt i ordning och där du ska arbeta.

Men vad gäller egentligen när du distansarbetar från det egna hemmet, där arbetsgivaren normalt sett inte har samma kontroll över hur du jobbar? Den frågan har aktualiserats på senare år, i takt med att sådant distansarbete blivit vanligare. Rättsläget är inte helt solklart.

Arbetsmiljölagen (AML) gör i och för sig ingen skillnad på om arbetet utförs på en särskild arbetsplats, eller någon annanstans. Det heter helt enkelt: ”teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall”. (2 kap 1§) I princip ansvarar alltså arbetsgivaren även för en arbetsplats i hemmet. Det mesta distansarbetet handlar idag om datorarbete. Arbetsgivaren ska därför se till att datorarbetsplatsen i hemmet är ergonomiskt riktigt utformad, att möblerna är funktionella, att ljuset är bra, osv.

I de fall någon arbetar hemma med t ex maskiner eller annan utrustning som kan orsaka olycksfall är det arbetsgivarens ansvar för att dessa uppfyller gällande regler detsamma, som om arbetet skedde på den ordinarie arbetsplatsen. Lagen gäller kort sagt överallt där arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Men detta är i teorin. I praktiken blir det mer komplicerat. Maria Steinberg, jur dr i arbetsmiljörätt, säger att det spelar en stor roll på vems initiativ arbetet i hemmet sker. – Om arbetsgivaren kräver att arbetstagaren ska arbeta hemifrån blir arbetsmiljöansvaret detsamma. Arbetsgivaren ska då också tillhandahålla möbler och utrustning. Men om hemarbetet sker på arbetstagarens eget initiativ kan man ifrågasätta om arbetsgivaren har något ansvar. Det finns inget rättsligt stöd för att så skulle vara fallet. För mer än 20 år sedan, då hon arbetade på dåvarande Yrkesinspektionen, kom Maria Steinberg i kontakt med en tidig form av distansarbete. – Det gällde dem som gjorde telefonintervjuer åt Statistiska Centralbyrån. De ville utse skyddsombud och ta itu med sin arbetsmiljö. Ofta satt de ju hemma på sängkanten och ringde, med anteckningsblocket på nattygsbordet (skratt). I det fallet var arbetsgivarens ansvar tydligt. Det förutsattes ju att arbetstagaren skulle arbeta hemifrån. – Men som sagt, om jag själv tar med mig jobbet hem en dag istället för att sitta kvar på kontoret har jag svårt att se hur arbetsgivaren skulle kunna reglera min arbetsmiljö. Det som däremot alltid kan förespråkas, är att man tecknar kollektivavtal om villkoren för distansarbete. På det sättet kan både arbetstider och ansvaret för arbetsmiljön klaras ut. När det gäller försäkringsskyddet spelar arbetsgivaransvaret egentligen ingen roll. Blir du skadad eller sjuk av ditt arbete gäller försäkringen även i hemmet. Får du bestående men, som sänker förmågan att skaffa dig en inkomst, ska du ha livränta. Samma principer gäller för avtalsförsäkringar som TFA och för den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen. De spelar alltså ingen roll hur arbetsmiljön sett ut eller om du själv har varit slarvig. Utför du arbete ”i arbetsgivarens intresse” – som termen brukar lyda – är du försäkrad.

Arbetsskadeförsäkringen gäller på arbetsplatsen under betald arbetstid, samt på resor till och från arbetet. Halkar du vid kaffeapparaten eller krockar med bilen på väg hem får du ersättning. Skadar du dig under en obetald lunchrast, eller avbryter hemresan för att besöka köpcentret, är försäkringen emellertid inte längre i kraft. Vid arbete i hemmet ska man dock vara medveten om att skyddet inte är lika omfattande som på den ordinarie arbetsplatsen, säger Linus Andersson, försäkringsspecialist på AFA försäkring. – Om man blir skadad i direkt anslutning till de arbetsuppgifter man ska utföra är saken oftast klar, då gäller försäkringen. Men om man går ut i köket för att hämta kaffe och skadar sig där är det inte alls säkert att försäkringen gäller.

Här handlar det om hur man definierar vad som är arbetsplatsen. För den som arbetar på ett kontor eller en verkstad är svaret relativt enkelt – det är kort sagt hela stället. I hemmet är det endast det utrymme där arbete utförs. Den som håller på med datorarbete hemma är skyddad av försäkringen när hen sitter vid skrivbordet, men inte när hen gör saker som inte har med jobbet att göra.

Gränsdragningarna kan dock vara svåra. Rättsfallen är få och rättspraxis därmed outvecklad. Men en dom i Försäkringsöverdomstolen 1995 belyser något av vad som krävs för att en skada ska omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Fallet gällde en dagbarnvårdare som ramlade ner för stegen när hon skulle skruva ihop och stänga ett fönster som hon tidigare hade putsat. Kvinnan fick en splitterfraktur i högra armbågen. Hon begärde ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Försäkringskassan avslog begäran med hänvisning till att fönsterputsningen inte stod i direkt samband med kvinnans arbete som dagbarnvårdare.

Försäkringsöverdomstolen kom dock till en annan slutsats. Kvinnan hade visserligen putsat fönstret under ledig tid. Men därefter hade de stått öppna. Barn anlände, och när de ville in i rummet för att se på TV behövde fönstren stängas för att de inte skulle utsättas för drag. Enligt domstolen var rummet därmed att betrakta som kvinnans arbetsplats, och stängandet av fönstren som en del av hennes arbete. Domslutet blev att kvinnan var berättigad till ersättning. Det sägs inte rakt ut i domen, men med största sannolikhet hade kvinnan inte fått någon ersättning om hon ramlat vid själva fönsterputsningen. Då fanns det inga barn i lägenheten, och arbetet utfördes för hennes egen skull. Linus Andersson anser att det behövs fler rättsfall, för att läget skall klarna.

Anledningen till att de är så få tror han har att göra med två faktorer. Det mesta av distansarbetet handlar idag om administrativa göromål, och då är risken att drabbas av olyckor låg. Om man råkar ut för till exempel musarm, brukar tillståndet hänföras till jobbet på den ordinarie arbetsplatsen, väldigt få arbetar hemma ständigt. – Men sedan tror jag även att många inte ens reflekterar över att olyckor i hemmet skulle kunna täckas av arbetsskadeförsäkringen.

Liksom Maria Steinberg förespråkar han att parterna avtalar om distansarbetets villkor. Sådana avtal bör klargöra arbetsgivaransvar, arbetsmiljöns beskaffenhet och arbetstider. – Ju tydligare ett sådant avtal är, desto lättare blir det att avgöra när en person är i arbete och därmed skyddad av försäkringarna. Det ligger i allas intresse.

Läs mer om Datorarbete hemma

Text: Jonas Fogelqvist