Gig-vd:n: Nu måste vi börja prata om arbetsmiljö

Robin Szekely.
Foto: Oscar Magnusson

Det har varit en obefintlig fråga. Nu är det dags att börja prata om arbetsmiljön inom gig-ekonomin, menar plattformsföretaget Taskrunners vd Robin Szekely.

Den idé som ledde till att Taskrunner startade 2013 hade grott länge hos Robin Szekely. Redan som ung såg han hur en granne hjälpte hans pappa på landet med praktiska ting – men också hur det tog emot för pappan att fråga om hjälp.

Med entreprenörens blick kunde Robin Szekely senare konstatera att det fanns ett glapp på marknaden just här. För vart skulle man vända sig om man ville ha hjälp att borra upp en tv på väggen? Eller för att få hjälp med att montera ihop en Ikea-möbel? Ingen hantverkare vill göra den typen av små jobb, och skulle någon ändå säga ja skulle det antagligen bli så dyrt att få skulle vilja köpa tjänsten.

Ur det hålet på marknaden uppstod plattformsföretaget Taskrunner. Syftet var att koppla ihop händiga människor med personer som behövde hjälp med exempelvis monteringsjobb eller mindre trädgårdsarbeten.

– Vi skapar en tillgång till händiga personer. Det är en demokratisering där alla ska kunna få tillgång till hjälp, snabbt, och till ett bra pris, säger Robin Szekely.

Men uppstarten har inte varit enkel och det var först under 2019 som verksamheten började ta fart. Uppstarten har också kantats av praktiska saker att lösa. Kontakterna med Skatteverket kring hur skatteinbetalningar ska ske har varit många. Även försäkringsfrågan har tagit tid. Men i dag finns ett försäkringsskydd (som bland annat innefattar olyckor och skador på egendom) för den som gör uppdrag åt Taskrunner.

En ytterligare utmaning för Taskrunner är att många potentiella kunder är osäkra på plattformens status: Är villkoren okej? Är allt lagligt och korrekt skött?

Frågor om arbetsmiljön har helt enkelt inte hunnit med, medger Robin Szekely.

– Vi försöker inte ducka något ansvar. Rent juridiskt är det här bara en förmedlingsplattform. Men vi vill ta mer ansvar. Men eftersom vi är små har vi fått ta allt efterhand, när vi fått tid.

Robin Szekely konstaterar krasst att det är svårt att få kunskap om hur den faktiska arbetsmiljön är för de som tar uppdrag på Taskrunners plattform.

– Jag får erkänna att jag inte vet vad som händer ute på alla uppdragen.

Men det finns en ambition att ta tag i frågan om arbetsmiljön.

– Vi vill, men vi är långt ifrån experter. Så frågan är hur vi ska jobba med det.

Taskrunner har 15 000 registrerade så kallade ”runners”, uppdragstagare. Runt 2 000 av dem är mycket aktiva. De flesta runners som Robin Szekely är i kontakt med framhåller flexibiliten som den stora vinsten med att jobba för plattformen. Man tar så många uppdrag man vill och hinner. Personliga möten med kunder upplevs också som positivt. Att det är en möjlighet att tjäna extrapengar lyfts också fram som en av de stora fördelarna.

För det är just extrapengar Taskrunners är för uppdragstagarna. Att kunna försörja sig helt på Taskrunner är ännu inte möjligt, enligt Robin Szekely.

– Nej, idag går det inte. Men det beror inte på ersättningen, det beror på att vi fortfarande får in för få uppdrag.

Det är också bristen på förutsägbarhet som Robin Szekely tar upp på frågan om nackdelar med att arbeta för Taskrunner. Man är aldrig garanterad jobb, konstaterar han. Det gör att en uppdragstagare i nuläget inte kan göra sig beroende av inkomsterna från plattformen, det är en alldeles för bräcklig grund om det blir en dålig månad.

Antalet plattformsföretag har växt påtagligt de senaste åren och många känner i dag till företag som Tiptapp (köra saker från och till hem), Yepster (exempelvis barnvakt, läxhjälp) och Airbnb (uthyrning av bostäder). I de större städerna är också cykelbuden från exempelvis Über Eats och Foodora numera bekanta inslag i gatubilden.

Någon bra sammanställning av villkor och ersättningar bland dem som arbetar för plattformarna finns dock inte. En journalist som wallraffade som cykelbud under två veckor tjänade i snitt 39 kronor i timmen för Über Eats och i snitt 163 kronor före skatt när han cyklade för Foodora.

En generell problematik är också att svenska välfärdssystem är anpassade efter anställningar, inte efter ett yrkesliv baserat på uppdrag. Möjligheterna till sådant som a-kassa och sjukpenning bygger i princip på att du har en anställning.

Vissa kritiker menar till och med att de digitala plattformarna kan förändra arbetsmarknaden i grunden. Exempelvis säger Maria Arkeby, kommunikationschef på fackförbundet Transport, att plattformarna är ett system som är skapat för att komma undan arbetsgivaransvar.

Robin Szekely vill inte recensera andra plattformsföretag men menar att förutsättningarna på marknaden måste vara rättvisa.

– Konkurrens måste ske på jämlika villkor. Exempelvis inom transportbranschen blir det en fördel att inte ha anställda. Det måste finnas någon som sätter rättvisa regler på spelplanen, säger han.

//OSCAR MAGNUSSON

Fotnot: I Du&jobbet 2/2020 finns en längre artikel om gig-ekonomi och arbetsmiljö. Robin Szekely från Taskrunner är en av dem som är intervjuade i den artikeln.

FAKTA/Så här funkar Taskrunner

  • Som kund skriver du vad du vill ha hjälp med och sätter ett pris alternativt inväntar bud från uppdragsgivare. En ”runner” lägger ett bud eller accepterar det som kunden angett. Kunden kan se uppdragstagarens, ”runnerns”, profil och hur tidigare kunder betygsatt honom eller henne. Slutligen anlitar man en ”runner”. Betalningen deponeras tills man som kund godkänt arbetet.
  • Taskrunner ska godkänna alla runners innan de får börja ta uppdrag. Snittersättningen per uppdrag är runt 1000 kronor före skatt. Plattformen tar 15 procent av priset i förmedlingsavgift.