Tre sätt att få chefen att stanna kvar på sin tjänst

Chefskollegorna är viktiga.

Vad gör att kommunala chefer säger upp sig? Och vad får dem att stanna? Forskaren Anna Cregård har identifierat tre avgörande faktorer för att bibehålla chefer på stressiga poster.

Att det är slitigt att vara kommunal chef är utom tvivel. Det är ofta stora personalgrupper, tryck från anhöriga och flera, ibland motstridiga, mål som ska uppnås. Verksamheten ska både ha hög kvalitet och vara individanpassad men samtidigt vara effektiv och inte kosta för mycket. När man arbetar med människor är det också svårt att inte engagera sig känslomässigt, vilket för många är en tillfredsställelse, men också tar kraft och energi. Många kommunala chefer beskriver en ständig känsla av otillräcklighet.

Anna Cregård.

Så varför väljer då vissa chefer att säga upp sig medan andra stannar kvar på sin tjänst? Några enkla svar finns inte men Anna Cregård, forskare på högskolan i Halmstad, och kollegan Linda Corin har i forskningsprojektet ”Chefsrörlighet och chefshållbarhet i kommunala förvaltningar” sett ett mönster i vad som tycks vara avgörande.

I projektet har forskarna djupintervjuat 14 kommunala chefer i tre kommuner. Bland de intervjuade hade nio chefer valt att sluta medan fem stannat kvar.

I stora drag är det tre faktorer som fäller avgörandet.

Det första handlar om administrativt stöd. Många chefer upplever att de får lägga orimligt mycket tid på allt från att hantera trasiga telefoner till att fylla i uppgifter i en mängd olika datorsystem. Sådant som vissa kallade stöd till chefen – rekryteringspolicys, upphandlingspolicys och så vidare – upplevdes sällan som stöd, snarare tvärtom.

– Viss administration ingår självklart i rollen, men många av cheferna gjorde arbetsuppgifter som de inte tyckte skulle ingå i chefskapet, säger Anna Cregård.

De intervjuade cheferna gav en ganska samstämmig bild av en vardag med en mängd olika arbetsuppgifter, stora och små. När man lade samman alla dessa uppgifter blev det ofta ett till synes orimligt uppdrag.

Att anställa en assistent eller administratör är ofta den naturliga lösningen, menar Anna Cregård.

– Någon kommun säger då: De pengarna har vi inte. Men man kanske ska se det i ett större perspektiv. Det är inte billigt att chefer slutar heller, eller att inte hinna ta tag i sjukskrivningar hos anställda.

Nästa faktor som är avgörande för att behålla cheferna handlar om stöd uppifrån. Jämfört med chefer inom många andra branscher har de kommunala cheferna ganska lite kontakt med överordnade chefer. I stället är det chefer på samma nivå som en själv – andra rektorer, andra omsorgschefer och så vidare – som man söker kontakt med. Men om arbetssituation blir alltför pressad går det ofta ut över kontakterna med chefskollegorna.

– I en sådan situation blir chefen väldigt ensam och då måste någon annan kliva in, rimligen den överordnade chefen.

Den sista faktorn som väger tungt, enligt Anna Cregård, handlar om stödfunktioner som IT, HR, kommunikation, ekonomi och organisationsutvecklare. Den här typen av funktioner har under senare år blivit alltmer specialiserade och intagit en mer strategisk roll på många kommuner. Risken med en sådan specialisering är dock att man kommer längre ifrån bort från linjecheferna och de faktiska verksamheterna i kommunen.

– I de kommuner där det fungerar väl har exempelvis HR-avdelningen både funnits på en strategisk nivå och ute på förvaltningarna. Det har funnits en förståelse för kärnverksamheten.

Även om forskarna identifierat vissa mönster konstaterar Anna Cregård också att det finns ett visst mått av tillfälligheter när det gäller om man stannar kvar på sitt chefsjobb. För en av de intervjuade cheferna blev det en avgörande faktor när det kom ett erbjudande om ett nytt jobb.

– Det blev en möjlighet att formulera vilka arbetsuppgifter man inte ville skulle ingå i chefskapet, vilket lockade den chefen att byta jobb.

Även om förutsättningarna ofta var slitiga så uppskattade cheferna ändå jobbet – oavsett om man slutat eller stannat kvar.

– Cheferna var dedikerade och tyckte så himla mycket om kärnverksamheten. De älskade sina jobb, säger Anna Cregård.

//OSCAR MAGNUSSON

Fakta/Dessa studier ligger bakom resultaten
Ovanstående forskningsresultat kommer från två olika forskningsstudier, dels ”Chefsrörlighet och chefshållbarhet i kommunala förvaltningar, dels ”Expertfunktioner och linjechefer i samspel”. Båda studierna har finansierats av AFA Försäkring. Anna Cregård har deltagit i båda projekten. Målsättningen har bland annat varit att ta fram kunskap om hur man skapar goda arbetsplatser i offentlig sektor.

Här är fem tips till den stressade chefen från Silvia Prego på Unionen