Så orkar du – om din semester blir uppskjuten

Flera yrkesgrupper inom vården riskera att få delar av semestern uppskjuten.

Kan man klara nästan ett år utan ledighet? Flera yrkesgrupper inom bl a vården riskerar att få sin semester uppskjuten på grund av coronapandemin. Dan Hasson, stress- och arbetsmiljöforskare, ger råd.

– Den som är vid god vigör, har en bra arbetsmiljö och jobbar i en bra organisation kan klara sig länge utan semester. Förutsättningen är dock tillräcklig återhämtning i vardagen och under ledig tid, säger forskaren Dan Hasson, som är knuten till Mayo Clinic och Karolinska Institutet.

Det handlar till exempel om att ta de pauser man har rätt till, se till att äta i lugn och ro oavsett hur mycket det är att göra, eller att varva ner efter jobbet med en avslappningsövning eller kort promenad innan man tar bussen hem.

– Vi är också olika som personer med olika hälsostatus och livssituationer och har olika behov av återhämtning.

Det är inte bara arbetsbördan som frestar på dem som nu jobbar hårt på grund av pandemin.

– Arbetet är också psykiskt påfrestande, exempelvis att se människor dö.

Samtidigt kan tidsbegränsade kriser kännas energigivande för en del, påpekar han. Mycket händer, man behövs, kanske lär sig nya saker och gör en insats som värdesätts och uppmärksammas av många.

Dan Hasson.

För dem som när krisperioden började redan är utarbetade eller jobbar i en bristfällig organisation kan påfrestningarna dock bli stora.

– Risker uppstår om man inte märker att man börjat springa fortare och fortare för att hinna med. Hjärnan har en tendens att anpassa sig till ändrade förhållanden, ett uppvarvat läge kan bli det nya normala.

Varningssignaler är bland annat att känna bristande ork och lust att göra saker, att sova dåligt eller att bli cynisk, eller att utföra sina uppgifter som en robot.

– Har man dessutom hög prestationsbaserad självkänsla, dvs man tycker inte att man duger om man inte presterar ökar risken för utmattningssyndrom. Det beror på att man då i högre grad prioriterar prestation framför hälsa, trots att man känner sig utmattad.

Går det inte att få sommarsemester som vanligt kan ett eventuellt möjligt alternativ vara att förlänga några helger, något som också ger bra återhämtning, säger Dan Hasson.

– Ofta har de som jobbar långa perioder i sträck sedan ledigt en lite längre period, vilket är bra.

Det finns inget som säger att en lång obruten semester är det bästa, påpekar han. En veckas ledighet kan också vara välgörande, eller en långhelg med en extra ledig dag.

– Gillar du att ha en lång semester, ta det om det är möjligt. Gillar du bättre flera korta lediga perioder – ta det.  Det vi vet är att effekten av ledigheten klingar av snabbt, oavsett hur lång semestern varit.

Han påminner om att semester inte är avkopplande för alla, t ex för den med påfrestande privata relationer. Då kan det vara bättre med flera korta ledigheter.

Graden av återhämtningsförmåga går bl a att avläsa genom att mäta hormonnivåer och sömnkvalitet. Men för individen räcker det vanligen att fråga sig: Känner jag mig pigg och utvilad? Är svaret ja, har du sannolikt tillräckligt med återhämtning, säger Dan Hasson.

Det finns ingen forskning som visar när det är bäst att ta ut semestern.

– Själv gillar jag att vara ledig i oktober, november. Turistorterna är tomma, priserna är lägre. Det är ofta lättare att jobba under sommaren eftersom de långa, ljusa kvällarna går att använda till något avkopplande. I november är det ju inte lika lätt.

Vårt mående varierar under året.

– I genomsnitt mår vi bäst i augusti efter sommaren, sen försämras måendet under hösten, tar sig upp i samband med julledigheterna, det sjunker igen de följande månaderna, går upp vid påsk och till sommaren.

Dan Hasson tipsar om tre saker som är bra att tänka på för att undvika skadlig stress: återhämtningen, det egna förhållningssättet och mål för hur jag vill att min tillvaro ska se ut.

  • Fråga dig: ”Hur vill jag må efter en arbetsdag? Vad behöver jag göra för att uppnå det?” Trots att läget är som det är blir det viktigt att hitta oaser i vardagen. Vill du t ex inte vara så spänd, bestäm dig t ex för att avsluta dagen med en avslappningsövning eller gå på massage efter jobbet en gång i veckan. Har du ett problem, se om du kan lösa det innan du går hem och fokusera annars på hur du skulle kunna lösa det vid tillfälle framöver. Själv försöker jag lägga upp arbetsdagen så att jag även ska orka med annat.
  • Planera för vad du ska tänka och göra om något inte går som avsett. Vet du med dig att du lätt blir stressad av att inget händer på grund av omständigheter du inte rår över – gå tio minuters promenad istället för att reta upp dig. Förbered handlingsplaner för hur du ska agera när olika problem och motgångar uppstår.  Det är förstås också viktigt att arbetsgivaren har en plan för vad man gör när något går fel.
  • – Det är viktigt med fokus på bra arbetsmiljö – det ska vara en ständig punkt på dagordningen. Ledningen behöver regelbundet fråga personalen: Är det någon insats vi behöver göra? Och medarbetarna behöver föreslå önskade åtgärder som chefer kan ta ställning till.

//EVA BERLIN

Läs mer om vad som gäller när semestern skjuts upp här.