Så håller du dig frisk som skiftarbetare

Nära 40 procent av dem som yrkesarbetar jobbar oregelbundna tider och 20 procent arbetar skift i någon form. I grunden går det på tvärs med den mänskliga naturen.

–  Som människor har vi biologiska förutsättningar. En sådan är att det ska finnas en regelbundenhet. Detta går stick i stäv med skiftarbete, säger Göran Kecklund, professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Forskningen har visat att skiftarbete medför en viss ökad risk för att drabbas av trafikolyckor och arbetsskador. Även risken att drabbas av sjukdomar som stroke, hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes ökar. Farligast är det för dem som har väldigt oregelbundna tider, där start- och sluttider varierar från dag till dag.

Samtidigt kan vi inte komma ifrån att ett fungerande samhälle kräver skiftarbete i vissa branscher. Vilken form av skiftarbete är då minst dåligt?

–  Jag tror inte att det är praktiskt möjligt att hitta tillräckligt många som vill jobba enbart kväll eller natt. Det minst dåliga är då roterande skiftscheman, säger Göran Kecklund och syftar på scheman där man varvar dag och kväll och eventuellt också nattpass.

Det skiftschema som sliter minst på hälsan, enligt Göran Kecklund, är att man växlar mellan dag och kväll och aldrig jobbar helg. Om det är möjligt ska man också undvika arbetspass som börjar före sju på morgonen eller slutar efter tio på kvällen. Scheman som växlar mellan dag- och kvällsarbete stör dygnsrytmen och sömnen mindre jämfört med skiftscheman där nattpass ingår.

En av de stora riskerna med skiftarbete generellt är sömnbrist. Det är svårare att sova på dagen och ofta går fritidsintressen och familjeliv ut över sömnen för kvälls- och nattarbetare. Generellt behöver vi sju-åtta timmars sömn per dygn, vilket många skiftarbetare inte når upp till.

–  Det bästa är att inte ha för många nätter i rad, för det ger ofta sömnbrist. Om den ackumuleras växer tröttheten och det kan vara svårt att ta igen.

Göran Kecklund uppskattar att man kan klara fem-sex kvällspass på raken under förutsättning att passen inte är för långa och stressiga. Är passen lite längre, eller om dygnsvilan mellan passen är kortare än elva timmar, ska man inte jobba mer än fyra kvällar på raken. Om det handlar om långa nattpass på tolv timmar bör man inte jobba färre arbetspass på raken.

Men Göran Kecklund påpekar också att man också måste väga in andra aspekter. Som möjligheten att ta raster och hur arbetsbelastningen ser ut. Om man är på en arbetsplats där det är svårt att ta rast bör det rimligen innebära att man jobbar färre kvällar/nätter på raken.

Många skiftarbetare som är över 50 år vill dra ned på nattskiften och försöker byta till arbetstider som främst omfattar dagtid. Göran Kecklund ser dock framför sig att höjd pensionsålder och arbetskraftsbrist kan innebära att allt fler äldre tvingas jobba kvällar och nätter.

Eftersom det är svårare att sova på dagen när man kommit upp i åldern är detta ett problem, menar Göran Kecklund. För att dessa grupper ska klara skiftarbete krävs det rimligen en arbetstidsförkortning för vissa yrkesgrupper. Störst behov är det sannolikt inom vården och omsorgen, tror Göran Kecklund.

Men den typen av reformer är kontroversiella.

–  Det är en politiskt laddad fråga, särskilt om arbetstidsförkortningen ska innebära samma lön som vid heltid. Dessutom innebär arbetstidsförkortning att fler måste anställas inom verksamheten. Det medför ökade kostnader för arbetsgivarna men ger samtidigt vinster på annat håll.

//OSCAR MAGNUSSON

Göran Kecklund är också föreläsare på denna välmatade kurs om arbetstider och hälsa.

FAKTA/FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT SKIFTARBETE SKA FUNGERA:
1) Man ska inte ha för långa pass.
2) Man ska inte arbeta för många dagar i följd om man arbetar natt.
3) Tänk på dygnsvila. Arbetstidslagen säger att du ska ha minst elva timmars sammanhängande dygnsvila (en 24-timmarsperiod).

Vill du lära dig mer om smart schemaläggning inom vård och omsorg? Här är kursen för dig