Pensionen under 60 procent av lönen

Många, framförallt kvinnor, riskerar en mycket låg pension.

I snitt får framtidens pensionärer 59,5 procent av sin lön, enligt en ny studie från webbtjänsten minpension. Genom att jobba längre kan pensionen öka. Samtidigt har gruppen som har svårt att göra det blivit större.

Pensionerna utvecklas för närvarande negativt i Sverige beroende på coronapandemin. I februari visade Pensionsmyndighetens prognos att de skulle öka med 0,3 procent nästa år. Prognosen för maj visar istället på en minskning med 1,5 procent. Inkomst-/tilläggspensionen bestäms av inkomsternas utveckling i Sverige.

Framtidens pensionärer kan räkna med en lägre pension i förhållande till lönen jämfört med äldre generationer om de inte jobbar längre, enligt studien. Det beror bl a på en förväntad längre livslängd.

Kvinnor får allmänt lägre pension än män och utrikesfödda har betydligt lägre kompensationsgrad. Personer som tjänar 35 000 – 44 000 kronor får lägst kompensation, dvs andel av lönen i pension, visar studien från minpension, som baseras på 700 000 pensionsprognoser.

Det beror bland annat på att de med lägre inkomster i högre grad får garantipension och de som tjänar mer oftare har högre avsättningar av tjänstepensionen. Vid inkomster under 42 000 kronor är den vanligen 4,5 procent, medan den kan vara upp till 30 procent vid inkomstnivåer däröver. Genomsnittslönen i Sverige var 34 600 kronor år 2018.

Pensionen blir högre av ett längre arbetsliv. De riktigt unga, födda 1989, får exempelvis enligt pensionsprognosen drygt 18 500 kronor i pension om de har en lön på 35 000 kronor och börjar ta ut sin pension från 65 års ålder. Om de jobbar till 70 år blir pension drygt 25 000 kronor.

Den vanligaste orsaken till en låg kompensationsgrad har historiskt varit mycket deltidsarbete, något som fortfarande är vanligare bland kvinnor än bland män. Även sent inträde på arbetsmarknaden och få intjänandeår sänker pensionen, något som är fallet för många utrikesfödda.

För flyktinginvandrare som saknar gymnasial utbildning tar det i snitt 16 år innan knappt hälften kommit in på arbetsmarknaden, enligt ekonomifakta.

En prognos från pensionsmyndigheten 2017 visade att allt större andel pensionärer behöver de statliga grundskydden i pensionen framöver. Kostnaderna väntas fördubblas till ca 86 miljarder fram till 2060, om pensionsåldern är fortsatt 65 år och integrationen inte förbättras.

Ökningen beror till största delen på antalet utrikesfödda personer från länder med ”låg och medel välfärd” (HDI) utanför Europa.

Bland dagens svenskfödda, 65 år och äldre, har 13 procent inkomster från grundskyddet och samtidigt inkomster som ligger under eller på gränsen för ”relativt låg ekonomisk standard”. Motsvarande andel av utrikesfödda uppgår till 30 procent.

För att främja ett längre arbetsliv har åldern för när las upphör att gälla höjts till 68 år i år. 2023 höjs den ytterligare, till 69 år. Den så kallade riktåldern, åldern när individen kan ta del av allmän pension, garantipension och bostadstillägg, förväntas också bli höjd.

Den genomsnittliga totala pensionen före skatt var 2018 för kvinnor 14 500 kronor och för män 21 000 kronor per månad. Det är framför allt de äldsta kvinnorna som har låg pension, 11 600 för dem mellan 85 och 89 år. Medelpensioneringsålder var 64,6 år, enligt Pensionsmyndigheten.

Den låga pensionerna gör skillnaden liten mellan dem som arbetat mycket och lite, enligt SPF Seniorerna, som påpekat att omkring hälften av landets pensionärer, en miljon människor, har en pension efter skatt kring 13 500-14 000 kronor eller lägre i månaden. En person som arbetat lite eller inte alls får med fullt grundskydd cirka 1000 kronor mindre.

//EVA BERLIN

Här kan du läsa mer om din pension, och göra en pensionsprognos.