Oenighet om hur svartjobb och fusk bekämpas bäst

Fler inspektioner, annan syn hos allmänheten på köp av svarta tjänster, fler utvisningar av illegal arbetskraft, bättre koll på utbetalningar från välfärden, mindre sekretess mellan myndigheter?

Det saknas enighet om vad som är viktigast för att bekämpa den stora arbetslivskriminaliteten i Sverige. LO ropar efter fler inspektioner medan
inblandade myndigheter talar mer om att ändra normer och
värderingar. Skatteverket uppskattar att 91 miljarder kronor årligen betalas ut i svarta löner. Varje gång myndigheterna inspekterar hittar man allt från grava arbetsmiljöbrister till utnyttjade papperslösa. Ibland bor arbetare på jobbet och kan vara utsatta för människohandel.

Sedan några år finns ett samarbete mellan åtta myndigheter som gör inspektioner tillsammans. Regeringen vill nu stärka detta arbete ännu mer. Från och med 2021 höjs anslagen för att bekämpa arbetslivskriminaliteten
från 18 till 30 miljoner kronor årligen.

Hur den större pengapåsen ska användas är dock inte klart. Alla myndigheter har regleringsbrev och just nu arbetas dessa styrdokument om. Inom kort kommer det att bli tydligare vad regeringen vill, uppger medarbetare till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i mejl till Du&jobbet.

Arne Alfredsson, tf avdelningschef på Arbetsmiljöverket, tror på fler inspektioner riktade mot utsatta branscher. Däremot är han inte säker på att det betyder fler anställda. Det viktigaste nu är att hitta de bästa arbetsformerna, menar han.
– För oss på Arbetsmiljöverket kommer nog 2021 bli någon form av mellanår när vi försöker förfina det arbete vi gjort 2018-2020.

Tove Nandorf, utredare på LO, är dock tydlig med att det viktigaste är just fler inspektioner.
– Mest utdelning för pengarna får man om man har mer
resurser på fältet och oannonserade inspektioner, säger hon.
Hon har också gjort egna beräkningar som visar att Sverige bara har motsvarande 15 heltidstjänster inom Arbetsmiljöverket som arbetar med arbetslivskriminalitet. I Norge är det 74 personer. Sverige ligger även lägre än övriga nordiska länder och baltstaterna, hävdar Tove Nandorf.

Arne Alfredsson är dock inte övertygad om att fler inspektioner är viktigast.
– Myndigheter kan störa, men vi kan aldrig kontrollera bort detta problem.
Arne Alfredsson anser att Arbetsmiljöverket och andra inblandade myndigheter parallellt med nuvarande insatser måste arbeta mer utåtriktat med värderingsfrågor, och diskutera allas ansvar för brottsligheten på arbetsplatserna. Som att många väljer att blunda för att svart arbetskraft används på ett bygge eller vid en renovering hemma.
– Vi behöver jobba mer med normer och värderingar än vad vi gjort tidigare.

”Detta är inte bara en polisiär fråga, eller en fråga för myndigheter. Det handlar om vilket synsätt vi har på det samhälle vi vill bygga.”

Poliskommissarien Johan Winberg, som är involverad i arbetet mot arbetslivskriminalitet, är av liknande åsikt.
– Alla, föräldrar, arbetsgivare och organisationer måste ta samhällsansvar här. Accepterar vi att det köps svarta tjänster är vi en del av problematiken.
Detta är inte bara en polisiär fråga, eller en fråga för myndigheter. Det handlar om vilket synsätt vi har på det samhälle vi vill bygga.

I den senaste rapporten om insatserna mot arbetslivskriminalitet var en av slutsatserna att polisens närvaro ofta är nödvändig när man inspekterar arbetsplatser där det kan finnas illegal arbetskraft. Polisen tvingas dock ofta prioritera andra frågor.

Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) har vid flera tillfällen varit mycket tydlig med att det måste till krafttag. Det finns dock flera hinder som står i vägen. Mest uppenbar är sekretessen som – i olika hög grad – råder mellan myndigheter. Skatteverket är den myndighet som oftast nämns som problematisk. Exempelvis är det vid offentliga upphandlingar svårt att se om företag som lagt bud tidigare betalat skatt och sociala avgifter.

Det finns också en kritik mot att kommuner m fl som upphandlar ensidigt går på lägsta pris. Alla Du&jobbet talar med konstaterar att sekretessen i dessa frågor måste mjukas upp.
– Är det en myndighet som behöver en uppgift från en annan myndighet ska denna uppgift lämnas ut, konstaterar Johan Winberg.

I Norge finns så kallade A-krimcenter, där inblandade myndigheter arbetar tillsammans. Tove Nandorf på LO anser att det är en modell som också Sverige borde testa. Dessutom har Norge gjort större ansträngningar än Sverige för att minska sekretesshindren i kommunikationen mellan myndigheterna. Hon tycker också att de myndigheter som är inblandade i åtgärder skulle ha en gemensam mejladress för tips kopplat till denna typ av brottslighet.

En förändring kring sekretessen är sannolikt också på väg. Mikael Sjöberg, tidigare generaldirektör på Arbetsförmedlingen, har utrett frågan på regeringens uppdrag. I utredningen pekar han på över 100 exempel där sekretessen står i vägen för att utreda denna brottslighet.
– Jag tycker att jag genom mina tidigare jobb haft en inblick i denna fråga. Men under det här året med utredningen slås jag av att problemet är mycket större än jag kände till.

Andra problem som kräver lösning enligt myndigheternas gemensamma rapport:

• Bristen på förvarsplatser leder till att kontroller av illegal arbetskraft sällan leder till förändring. Personerna kommer i många fall att stanna kvar i Sverige.
• Vissa branscher kontrolleras inte. Den farliga byggbranschen prioriteras, medan städ som är känt för mycket svartjobb försummas. Det fuskas i branscherna som har behov av lågkvalificerad arbetskraft och inte kan utlokalisera till låglöneländer.
• Medvetet fusk med bidrag från välfärdssystemenen – närmare 9 miljarder kronor årligen, fortgår alltför ostört. Det berör bl a jobben i assistansbranschen.
• Samarbetet mellan myndigheterna är otillräckligt.

//OSCAR MAGNUSSON

FAKTA/ARBETSKRIMINALITETEN I SIFFROR

• Årligen betalas ut svarta inkomster på 91 miljarder kronor. Staten går miste om skatteintäkter och seriösa företag konkurreras ut. De svartjobbande går miste om sjukpenning, pension etc.
• Minst 18 miljarder betalas årligen ut felaktigt från de svenska välfärdssystemen. Ett stort problem är fusket med personlig assistans.
• Uppskattningsvis 30 000–50 000 personer arbetar illegalt i Sverige.
• Drygt 2000 företag där man misstänkte arbetslivskriminalitet inspekterades 2019. Det ledde bl a till 250 omedelbara förbud.

Källor: Skatteverket, Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, Myndigheternas gemensamma lägesrapport