Massivt upprop för säker skyddsutrustning

Diskussionen handlar bland annat om behovet av munskydd.

Ska vi riskera livet på jobbet? Den frågan ställer allt fler inom vården. Det är brist på skyddsutrustning och nu kokar det av ilska och oro bland landets sjukvårdspersonal.

På några dagar har Facebook-gruppen #vägrasänkahygienkraven fått ihop nära 50 000 medlemmar. Jimmy Henriksson, undersköterska i Region Norrbotten, är en av initiativtagarna. Den utlösande gnistan var att landets regioner samlats och kommit fram till att man ansåg att munskydd inte var nödvändigt vid allt patientnära arbete med coronapatienter.

– Det är en ambitionssänkning som vi ser det, även om inte regionerna ser det så. Man har bedömt att det är ofarligt att arbeta utan munskydd vid basal omvårdnad av dessa patienter. Men vi håller inte med, vi vet för lite om coronasmittan i nuläget, säger han.

Personalförsörjningen är ytterligare en aspekt i sammanhanget.

– De känns som det här ökar risken för smitta. Men vi har inte råd med mer personalbortfall just nu. Det är en sak om anställda blir smittade på fritiden. Men man måste kunna garantera att personalen inte blir smittade på jobbet.

Nyligen gick Folkhälsomyndigheten ut med förnyade rekommendationer kring skyddsutrustning när det gäller coronaviruset. I rekommendationerna skriver man bland annat att kortärmat går bra och man har inte heller absoluta krav på att munskydd ska användas, förutom vid vissa specifika arbetsmoment.

De slutgiltiga besluten om vilken skyddsutrustning personalen ska ha överlåter myndigheten till varje verksamhet, som får anpassa efter vårdsituationen. Jimmy Henriksson tycker att detta skapar otydlighet.

– Det känns som regionerna anpassar kraven till tillgången på skyddsutrustning, säger han och syftar främst på att det är stor brist på munskydd.

Flera regioner har också nyligen tagit bort kraven på munskydd vid patientnära arbete.

Vad gör du om munskydden tar helt slut?

– Jag rekommenderar inte jobbstrejk. Då får man jobba, med skydd eller inte. Men det är viktigt att arbetsgivaren lyssnar på personalen, och att skyddsombud och chefer diskuterar vad man ska göra om det uppkommer en sådan situation, säger Jimmy Henriksson och tillägger att han upplever att de lokala cheferna i Norrbotten förstår personalens oro.

Åtminstone 63 italienska läkare har dött av coronaviruset. Sannolikt har många av dem haft otillräcklig skyddsutrustning när de vårdade patienter vid smittans utbrott. Även i Sverige har ett antal läkare legat inlagda på intensivvårdsavdelning med corona-smitta.

Bland landets vårdpersonal finns en stor oro för att bli smittade, och på vissa håll är det också en förtroendeklyfta mellan personal och ledning när det gäller frågan om skyddsutrustning.

Socialstyrelsen har också konstaterat att det är en stor brist på skyddsutrustning och att man arbetar dag för dag för att säkra tillgången. Några lager av material finns inte.

I skuggan av situationen på landets sjukhus har äldreomsorgen kommit lite i skuggan. Ofta har personal arbetat utan skyddsutrustning, även med coronasmittade personer. Inom äldreomsorgen finns också de äldre som är mest sårbara för smittan.

Björn Olsen, professor i infektionsmedicin, menar att det nu behövs stora insatser för att skydda de äldre – och personalen.

– Det förvånar mig storligen att den biten av samhället hamnat vid sidan av när sjukvården satts i beredskapsläge, säger han till tidningen Kommunalarbetaren.

Björn Olsen talar om att begränsa antalet personal som träffar äldre, att det behövs tester av både personal och vårdtagare samt att hemtjänsten åtminstone har tillgång till skyddsutrustning som handskar, munskydd och glasögon

//OSCAR MAGNUSSON