KTH-forskare: Omvärdera jobbresorna efter krisen

Covidkrisen visar att vi kan förändra våra mötesformer, menar forskarna.

DEBATT Se till att pendeln inte slår tillbaka när covidkrisen är över. Nu är ett bra tillfälle att ifrågasätta resande och mötesrutiner. Fokusera på nyttan med att nå klimatmålen, skriver forskarna Markus Robèrt och Daniel Pargman.

Sverige och 195 andra länder undertecknade år 2015 Parisavtalet. Vi har lovat att minska våra utsläpp av växthusgaser så att vi minst når 2-gradersmålet. Johan Rockström och andra forskare har visat att detta innebär att vi överallt from 2020 måste halvera våra CO2-utsläpp varje decennium (i varje land, sektor och organisation).

Det är omöjligt att nå så högt uppställda mål bara genom att mer noggrant följa upp det vi redan gör. I alltför många organisationer parkeras klimatfrågan som ett uppföljningsprojekt som hanteras av en ensam miljöchef eller klimatsamordnare och detta omöjliggör i regel en kraftfull förändringsprocess.

Istället behöver drivkrafter att nå klimatmål identifieras gemensamt mellan ledning, hållbarhetsansvarig, HR, affärsutveckling, travel management, fastighetsansvarig, m fl. Exempel kan hämtas från de drygt 100
organisationer som tillämpat den sk CEROmodellen för att nå sina klimatmål för pendlings- och tjänsteresor.

Den bygger på statistiska analyser, cost-benefitanalyser och en optimeringsmodell som visar hur mål kan nås med maximalt medarbetarstöd och ekonomisk effektivitet. (Se www.cero.nu.)

Centralt är att skapa ett tydligt beslutsunderlag som knyter samman övergripande mål med åtgärder och ansvarsfördelning. Vår arbetsplats, KTH, jobbar med CERO-modellen. Här är forskarnas flygresor den i särklass största reserelaterade utsläppskällan (99 procent av alla utsläpp från
tjänsteresor 2019).

I ett forskningsprojekt utvecklas nu metoder för att hjälpa avdelningar
att utifrån egen drivkraft minska flygresandet, utan att forskningen blir lidande. Utmaningen är stor då global forskningssamverkan och hög konferensnärvaro är etablerade måttstockar för framgångsrik
forskning.

Varje yrkesgrupp behöver koncentrera sig på att identifiera nyttor med att ligga i framkant av klimatomställningen. Först då kan de goda exemplen spridas i den takt som behövs globalt.

Covid-19-krisen har undanröjt många av de hinder som tidigare stått i vägen för att sänka utsläppen i den takt som krävs. Ett växande
antal organisationer tar nu tillfället i akt att omvärdera sitt resande, rutiner för flexibelt arbete och digitala mötesvanor, vilket skapar
helt nya förutsättningar för att klimatmålen ska nås.

Att aktivt forma ett nytt hållbart normalläge – och därigenom minimera risken att pendeln svänger tillbaka till gamla ohållbara vanor när covid-19 så småningom klingar av – bör alltså göras just nu!

//MARKUS ROBÈRT, docent,
Strategiska hållbarhetsstudier, KTH
//DANIEL PARGMAN, lektor,
Medieteknik och interaktionsdesign, KTH