De fick mest och minst att göra på grund av coronapandemin

Undersköterskor, vårdbiträden och vårdare ligger i topp vad gäller ökad arbetsbelastning under coronapandemin. Därefter kommer sjuksköterskor och lärare. Chaufförer är gruppen där flest tycker att belastningen minskat. Det visar årets Jobbhälsoindex.

43 procent av undersköterskor, vårdbiträden och vårdare anser att arbetsbelastningen ökat. För sjuksköterskor är andelen 41 procent och för lärare 31 procent. För hela arbetsmarknaden är andelen 22 procent. 18 procent anser att den minskat.

Bland dem som bedömer att de fått mindre att göra toppar chaufförer av olika slag, 28 procent anser detta. Lindrigare har också byggnads- anläggningsarbetare och snickare fått det, 25 procent.

– Det är väl ingen blixt från klar himmel att de i vården hamnar i topp, kommenterar Lars Hjalmarsson, Jobbhälsoindex. Att chaufförer hamnar lågt har han ingen förklaring till. Eventuellt avspeglar det att kollektivtrafiken gått ner.

Medarbetarna anser överlag att arbetsgivarna hanterat pandemin bra. Andelen mest missnöjda finns inom vård och omsorg, där 15 procent anger att man inte är nöjd. Dock skiljer det lite mellan näringsgrenar.   Mest nöjd är man inom IT och telekom, 61 procent är nöjda.

– Jag var något förvånad över att man verkar så pass nöjd. Det kan bero på att arbetsgivarna erbjudit möjligheter att jobba hemma och man har utnyttjat de statliga stöden.

Anställda inom statlig sektor har i högst grad arbetat hemifrån, 35 procent. Genomsnittet för samtliga sektorer är 23 procent.

Chefer är mer oroliga för att bli uppsagda som en följd av pandemin än övriga anställda. 26 procent  befarar detta. Det är också vanligare att yngre personer är mer oroliga än äldre, det gäller både kvinnor och män.

– Chefers större oro kan bero på att de har mer information om hur illa det kan vara i företaget, säger Lars Hjalmarsson.

Kvinnor är mer oroade av att bli smittade av coronaviruset på väg till eller på jobbet än män. Ca 38 procent oroar sig för detta, mot ca 25 procent av männen. Det beror troligen på att kvinnor oftare jobbar inom vård och omsorg och handeln, näringsgrenar där oron är större jämfört med andra.

Jobbhälsoindex, genomförs årligen bland ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. Ca 6 800 personer har svarat denna gång.

//EVA BERLIN

Länk till rapporten