Dåliga hygienrutiner – och upprörda anställda

Äldreomsorgen är ett stort misslyckande i Sveriges corona-strategi. Det tycks de flesta, inklusive Folkhälsomyndigheten, vara ense om. Att vi inte lyckats skydda våra allra äldsta och sköraste är en viktig anledning till Sveriges höga dödstal.

Varför det blivit så finns det många förklaringar och teorier kring. De flesta är dock ense om att bristande hygienrutiner har spelat en roll.

– Det vi har sett är att det inte funnits tillräckliga rutiner för basal vårdhygien i äldreomsorgen, skriver Pernilla Niia, regionchef för Arbetsmiljöverket, i ett mejl till Du&jobbet.

Liknande uttalanden har även kommit från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner.

Olga Krivtsova, huvudskyddsombud för Kommunal i Malmö, anser att det saknats kunskap bland delar av personalen.

– Det behövs kontinuerlig utbildning i basal hygien och kunskap om skyddsutrustning, exempelvis hur man tar på och av den riskfritt., säger hon till Du&jobbet.

Även den laddade frågan om de anställda ska bära munskydd eller inte inom äldreomsorgen har en koppling till hygienrutiner. Om personalen alltid bär munskydd finns risken att man känner en falsk trygghet och slarvar med basal hygien, enligt Folkhälsomyndigheten .

Både fackförbundet Kommunal och Arbetsmiljöverket konstaterar dock att det finns svårigheter som ligger bortom personalens kunskap och kompetens. En sådan är Sveriges inriktning där äldreboenden ska ha en hemlik karaktär, vilket krockar med att många inom äldrevården i dag är väldigt sjuka och har ett stort vårdbehov.

– Jag tror att vi behöver betona vikten av hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen på ett helt annat sätt än tidigare. Vi behöver stärka upp den kompetensen och lyfta hygienfrågorna, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen, till tidningen Kommunalarbetaren.

Pernilla Niia på Arbetsmiljöverket har liknande tankar. I sitt mejl till Du&jobbet skriver hon att de som arbetar på äldreboendena ”inte är vårdpersonal, de är omsorgspersonal, som inte riktigt är rustade för att arbeta på denna nivå av omsorg” som behövts under corona-smittans utbrott.

Samtidigt som det tycks finnas en enighet om att hygienrutinerna brustit på många håll inom äldreomsorgen växer irritationen bland de anställda. Detta märks exempelvis i Facebookgruppen ”Undersköterskeupproret” där många undersköterskor beskrivit hur de känt sig orättvist utpekade, påhoppade och skyldiga till det stora antalet döda äldre.

Kommunal tar också upp att kritiken blir missriktad eftersom det är arbetsgivarens ansvar att se till att anställda har tillräckliga kunskaper och tid för att sköta hygienrutinerna rätt.

I en undersökning med drygt 1200 personer från Dagens Nyheter/Ipsos så svarade runt 60 procent att de inte hade förtroende för äldreomsorgens förmåga att hantera corona-smittan. För sjukvården är motsvarande siffra 16 procent.