Varannan utlandsfödd arbetare står utanför facket

Det är en paradox att enkla jobb ”migrerar” till andra länder, samtidigt som ett stort antal lågutbildade migrerar hit, konstaterar Anders Kjellberg. I debatten efterlyses just enkla jobb åt dem.

– Paradoxen blir inte mindre av att arbetsgivarna anser att de måste anlita arbetskraft från länder utanför EU när det gäller de enkla jobben som ändå finns kvar här, till exempel köks- och restaurangbiträden. I stället för att anlita personer som redan finns här.

Ett skäl kan vara att arbetskraftsmigranternas utsatta position gör att de accepterar dåliga villkor i hopp om permanent uppehållstillstånd efter fyra år, bedömer han.

Sverige är numera ett av länderna i Europa med högst andel utlandsfödda och med en av de mest liberala lagstiftningarna vad gäller arbetskraftsinvandring.

Andelen utlandsfödda arbetare har ökat från 16 procent år 2006 till nästan 30 procent år 2020.

De är i lägre grad fackligt anslutna än Sverigefödda och nedgången har gått dubbelt så snabbt bland dem. 2006 var 77 procent av både utlandsfödda och Sverigefödda med i facket.

2020 är motsvarande andelar 52 och 64 procent. Varannan utlandsfödd arbetare står alltså utanför facket.

När det gäller tjänstemän är skillnaderna mindre. 75 procent av de Sverigefödda var fackligt anslutna 2020, vilket alltså är gruppen som toppar. 16 procent är utlandsfödda.

– Till följd av coronapandemin steg dock arbetarnas organisationsgrad något mellan 2019 och 2020. Uppgången är nästan helt koncentrerad till de utlandsfödda, säger Anders Kjellberg.

Skillnaderna kan vara stora mellan olika grupper. Så är t ex drygt 80 procent av läkarna fackligt anslutna, nästan lika många undersköterskor/sjuksköterskor mot bara hälften av vårdbiträdena.

Varför går det lättare att organisera läkare än vårdbiträden?

– De är betydligt oftare än läkarna tidsbegränsat anställda. Många inom äldreomsorgen har dessutom de mest osäkra behovsanställningarna. Läkarförbundet är förutom fackförening även en professionsorganisation och många går med redan under studietiden.

Det finns flera skäl till utlandsfödda arbetarnas låga fackanslutning.

– Många kommer från länder utanför Europa och har begränsade kunskaper om fack och kollektivavtal. Många har anställts i branscher med allmänt låg facklig anslutning, till exempel på restauranger, inom städning eller i taxibranschen. De är överrepresenterade bland dem med tidsbegränsade jobb.

I vissa sektorer som restaurang finns tecken på etnisk uppdelning.

– Inte sällan exploateras arbetskraftsmigranter och de med subventionerade jobb genom låga löner och långa arbetstider. Ofta arbetar de hos utlandsfödda arbetsgivare.

Utlandsfödda står alltså oftare utanför den svenska modellen och är i mycket högre grad arbetslösa. Facket bör intensifiera ansträngningar att organisera dem, anser han.

– LO har också under flera år försökt påverka regering och riksdag för att få till stånd ett förändrat regelverk så att till exempel betydligt färre köks- och restaurangbiträden och städare kommer hit som arbetskraftsmigranter. Byggnads har lyckats driva igenom att de regionala skyddsombuden får tillträde till byggarbetsplatser med kollektivavtal men utan fackmedlemmar.

Även när det gäller utstationerade arbetare från EU-länder som jobbar periodvis i Sverige är den fackliga anslutningsgraden i regel låg. I studien utpekas bygg som en sektor med långa anställningskedjor med dåligt avlönade migrantarbetare och stora brister i arbetsmiljön i ena änden.

Globaliserade svenska företag kan lätt flytta jobb utomlands. I de 80 största svenskägda industrikoncernerna fördubblades antalet anställda utomlands under perioden 1980 – 2018 till 686 400 anställda, varav hälften i låglöneländer. 2018 fanns bara 133 400 av jobben kvar i Sverige. 

Framför allt är det arbetarjobb som försvunnit, många av dem enkla.  Ericsson och Electrolux har flyttat ut nästan all tillverkning. Fordonstillverkarna Scania och Volvo har dock behållit mycket tillverkning i landet.

Ser man till alla svenskägda företag inklusive tjänster fanns 70 procent av de anställda utomlands 2018.

Ett annat tecken på globalisering är att en ökande andel av de anställda i privat sektor jobbade för utlandsägda företag, 21 procent 2018.

Merparten eller ca 85 procent av de anställda i privat sektor i Sverige omfattas fortfarande av kollektivavtal, vilket är bland det högsta i EU. Cirka 450 000 anställda jobbar för företag som saknar detta. Bland dem utan finns de flesta nystartade IT-företag. 

Väntas andelen som står utanför öka?

– Andelen med kollektivavtal har hittills varit ganska stabil, men risken finns att de får fler ”vita fläckar” och att täckningsgraden minskar om företagen i växande branscher som spelutvecklingsbranschen inte tecknar kollektivavtal, säger Anders Kjellberg.

//EVA BERLIN

Källa: A. Kjellberg ”The shifting role of unions in the social dialogue” (2021)