Unik prövning efter lärarens död

Partisk, osaklig, varken grundlig eller systematisk och med ett ensidigt fokus på individens egenskaper. Så beskriver skyddsombuden vid Högskolan i Halmstad den utredning som arbetsgivaren gjorde efter att en adjunkt vid högskolan avled den 29 juni 2021. Han dog i sitt hem. Enligt uppgift från anhörig visade obduktionsrapporten att universitetslärarens hjärta var förstorat.

– Det är inte seriöst. Vi vill inte att det här ska hända igen. Men den här utredningen kommer inte att hindra det. Vi anser inte att arbetsgivaren har uppfyllt sin utredningsskyldighet enligt bestämmelserna, säger Navid Ghannad, ett av de två arbetsmiljöombud som vänt sig till Arbetsmiljöverket.

Skyddsombuden menar att risken är stor att adjunktens död berodde på stress kopplat till arbetet. Skälen är flera. Han arbetade långt mer än heltid och kurserna var nya. Han var pressad av distansundervisningen under pandemin och sedan tidigare inte vid god hälsa.

– Han blev också syndabock för att ett program inte gått bra och ville visa att han var en bra lärare. Vi kollegor märkte att han inte mådde bra och i mejl som han skickade till sina studenter några dagar före han dog är det tydligt att han hade alldeles för mycket att göra, säger Navid Ghannad.

Skyddsombuden ville att arbetsgivaren skulle anmäla händelsen till Försäkringskassan som en arbetsskada – ett dödsfall i arbetsrelaterad sjukdom. De ville också att arbetsgivaren skulle utreda vad som hänt.

Ombuden vände sig till sist, med en så kallad 6:6a-anmälan, till Arbetsmiljöverket. De anser att de har stöd för sin begäran i både Arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

– Det står i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete att arbetsgivaren bör, så långt det är praktiskt möjligt, ta reda på samtliga bakomliggande orsaker till det inträffade, påpekar Navid Ghannad.

Arbetsgivaren, Högskolan i Halmstad, höll inte med. De ansåg inte att de behövde anmäla dödsfallet och inte heller att de fanns något krav att de skulle utreda. När det gällde skyldigheten att anmäla hänvisade Högskolan till vad Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan skriver på sin gemensamma sida om anmälningar av arbetsskador.

Efter skyddsombudens 6:6a-anmälan ändrade Högskolan sig och anmälde dödsfallet. De startade senare en utredning om lärarens arbetssituation och tog hjälp av företagshälsovården. Arbetsgivarens slutsats var att dödsfallet var djupt olyckligt men att komplexiteten i medarbetarens uppdrag inte var orimligt och heller inte så omfattande som tjänsteplaneringen gav sken av.

Högskolan konstaterar dock, i sin utredning, att läraren i slutet av vårterminen inte mådde bra och att man framöver behöver lyfta områden som balansen mellan medarbetarens frihet av att planera sin egen arbetstid och arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och hälsa.Men skyddsombuden var inte nöjda. Redan före utredningen var klar oroade sig ombuden för kvaliteten.

–Vi bad om att arbetsgivaren skulle ta hjälp från någon av de Arbetsmiljömedicinska enheterna. Men det gjorde de inte. De har inte heller lyssnat på lärarens kollegor, säger Navid Ghannad.

Arbetsmiljöverket nöjde sig med att det gjordes en utredning och krävde inga ytterligare åtgärder.

– Vi blev förvånade över att Arbetsmiljöverket inte väntade med sitt beslut tills utredningen var klar, säger Navid Ghannad.

Hur den var gjord tog inte myndigheten ställning till. En sådan begäran framfördes inte heller av skyddsombuden förrän i deras överklagan till förvaltningsrätten efter Arbetsmiljöverkets beslut.

Maria Jingsäter, HR-chef på Högskolan, vill inte kommentera skyddsombudens uppfattning att utredning varit undermålig.

– Det får Arbetsmiljöverket avgöra om det blir aktuellt.

Eva Karlsson är jurist på Arbetsmiljöverket och har deltagit i ärendet. Hon förklarar att när ett skyddsombud gör en 6:6aanmälan ska de först vända sig till arbetsgivaren med sina krav och sedan, om det behövs, vända sig till Arbetsmiljöverket med en begäran om åtgärd.

– Vi fick uppfattningen och uppgiften att arbetsgivaren gjorde en utredning. Då har ju skyddsombuden fått vad de begärde. Men att sedan få utredningen bedömd det kan jag inte se är möjligt. Vi kan pröva en begäran om en åtgärd. Något annat kan vi inte pröva.

Skyddsombudens begäran om en prövning av arbetsgivarens skyldighet att utreda vad som hänt är unik och frågan har diskuterats internt på Arbetsmiljöverket.

– Vad jag vet har vi inte haft en sådan här prövning tidigare, säger Eva Karlsson.

Det står i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete att arbetsgivaren ska utreda så långt det är praktiskt möjligt. Hur har ni säkerställt att det har gjorts?

– Det har vi inte gjort.

Varför inte?

–Vi har fått uppgifter om att arbetsgivaren har vidtagit åtgärder så att det här inte ska hända igen. För att vi ska kunna ställa krav på en arbetsgivare att vidta åtgärder, som i detta fall att anlita en viss extern aktör, då ska det finnas något att vinna för att arbetsgivaren ska ta den kostnaden.

Är det inte viktigt att ta reda på hur långt utredningsskyldigheten sträcker sig?

– Ja. Men vad får du fram då och hur gagnar det arbetsmiljöarbetet. Vi behöver motivera varför vi ställer krav.

Eva Karlsson tillägger:

– Det är svårt att veta om utredningsskyldigheten omfattar ett sådant här fall där frågan är om han dog av jobbet eller inte. Jag vet inte om den frågan är löst. Hur mycket krävs det av utredning för att få en förebyggande effekt. Det är den frågan vi ställer oss.

I ert beslut står det att arbetsgivarens utredningsskyldighet, enligt de allmänna råden, gäller om det finns ett samband mellan det som hänt och förhållandet i arbetet. Men hur ska man veta om det finns ett samband innan man utrett?

– Det är en intressant fråga. Myndigheten konstaterar också i sitt beslut att läraren inte dog i sitt hem i samband med att han utförde arbetsuppgifter. Eva Karlsson påpekar att det generellt är svårare att reda ut hur kopplingen ser ut mellan hög arbetsbelastning, en stressad arbetstagare och dennes död jämfört med en dödsolycka genom fall på en byggarbetsplats. Att alla universitetsanställda uppmanades att arbeta hemma på grund av pandemin har inte gjort någon skillnad för hur ärendet bedömts.

– Det påverkar egentligen inte. Men om en person avlider på arbetsplatsen är det nog svårare att komma ifrån att arbetsgivaren behöver titta på det. För då finns det en annan koppling till arbetet.

Ni har inte prövat utredningens kvalitet. Varför?

– Den frågan lyftes först av skyddsombuden i deras överklagande till förvaltningsrätten. Då kan vi inte pröva den. Men vi anser inte heller att vi skulle ha kunnat pröva den frågan.

Om inte ni som tillsynsmyndighet kan pröva den vem ska göra det?

– Ja, vem kan avgöra det. Jag har i alla fall svårt att se hur vi ska kunna avgöra det. Sedan är det klart att någonstans går gränsen för hur en utredning kan se ut.

Eva Karlsson tillägger:

–Vi har grunnat och försökt se om det varit möjligt att komma fram till något annat svar.

Skyddsombudet Navid Ghannad är förvånad över Arbetsmiljöverkets beslut och inställning.

– Kan verket verkligen inte kontrollera kvaliteten. De är ändå tillsynsmyndighet. Är det enda de kan kontrollera om det är gjort eller inte?

Han tycker att han ser ett glapp mellan verkligheten och reglerna.

– Regeringen har en nollvision även mot dödsfall i arbetssjukdom. Om arbetsgivaren inte behöver utreda vad som har hänt hur ska man då kunna lära sig och hindra nya dödsfall.

Nu ska ärendet prövas i förvaltningsrätten.

– Det ska bli spännande att se vad domstolen kommer fram till, säger Eva Karlsson.

Navid Ghannad är mer orolig över den prövningen och hade önskat att Arbetsmiljöverket hade testat hur långt föreskriftens krav stäcker sig. Han anser att en bättre utredning hade behövts.

– Vi är inte ute efter att skuldbelägga utan är oroliga för att det här kan hända igen.