Ta tag i dålig stämning!

Småsaker som medarbetarna retar sig på, som odiskade muggar på köksbänken, en diskmaskin som ingen plockar ur, folk som är för högljudda i det öppna kontorslandskapet eller arga lappar med ilskna budskap, allt sådant skapar dålig stämning på jobbet.

– Det man inte vill säga rakt ut, men som ändå är ett problem. Det behöver inte handla om direkta anklagelser, utan mer sådant som alla kan ta åt sig av. Allt sådant beteende skapar reaktioner, som skickar signaler om att det kanske inte går så bra att tala med varandra på den här arbetsplatsen, säger Katarzyna Herd.

Det kan ligga något bakom det som pyr i det fördolda. Dessa outtalade problem beror oftast på någon slags brist, som dålig kommunikation, sned arbetsfördelning, respektlöshet, avsaknad av rutiner, eller ett svagt ledarskap.

– Det finns olika kommunikationskanaler för att signalera problem på en arbetsplats, en av dem är dålig stämning. Det tisslas och tasslas, och alla vet vad det handlar om. Det råder ofta konsensus kring att allt inte är som det ska, något skaver. En bra chef tar i det läget upp problemen direkt så att det blir sagt rakt ut, säger Jakob Löfgren.

Om det råder ett klimat som förbjuder medarbetarna att tala om det svåra högt kan den dåliga stämningen ses som en lösning. Man har något gemensamt, även om det inte är verbaliserat. Men det Katarzyna Herd och Jakob Löfgren kommit fram till i sin forskning är att dålig stämning inte försvinner av sig själv. Någon måste ta tag i den och göra något åt den.

– Vissa chefer är måna om att det ska se fint ut utåt, att fasaden hålls uppe. Det kan faktiskt vara svårt att som chef navigera i platta organisationer, som är typiska för de svenska arbetsplatserna, säger Katarzyna Herd.

Alla medarbetare ska få komma till tals, men ändå är det konsensus som eftersträvas. Hur ska målet kunna uppnås utan konfliktlösning? Jo, det uppstår per automatik ett klimat där det pikas och signaleras med otydliga kommentarer som kan vara svåra att fånga upp.

– Som chef gäller det att lyssna och att låta det få ta lite tid, tipsar Jakob Löfgren och fortsätter:
– Att inte ta tag i dålig stämning genast kan leda till ekonomiskt kostbara problem som ingen eftersträvar. Att ta in en arbetslivskonsult för att lösa konflikter är sällan medarbetare pigga på.

Det svenska kontorsklimatet kan upplevas som kallt och opersonligt, vilket framkommit via intervjuer med internationella informanter. Det förekommer oskrivna regler som gör det svårt för oinvigda att veta hur man ska bete sig.

– Det skiljs på det privata och jobbet, man bjuder inte gärna hem sin arbetskamrat på middag, och att bli alltför personlig på kafferasten kan uppfattas som märkligt, säger Jakob Löfgren.

Begreppet dålig stämning finns i alla länder, men det Katarzyna Herd och Jakob Löfgren är överens om är att vi i Sverige är ganska bra på att lägga locket på konflikter. Dålig stämning under en längre tid leder tyvärr ofta till värre problem och det blir ett högt pris man får betala.

I forskningsmaterialet syntes kopplingar till utfrysning av personer, vilket ju är en form av mobbing, om den dåliga stämningen fått fortgå. Också särbehandling var det en del informanter som beskrev och då särskilt positiv särbehandling, favorisering, som också gett upphov till dålig stämning.

– Det gäller att inte vara rädd för att ta tag i problemen som uppstår. Se det som en kommunikationsform som går att jobba med. Att känna är också en slags kommunikation som inte står i kontrast till rationalitet, säger Katarzyna Herd.

//KERSTI HILDING HANSEN

SJU RÅD FÖR BÄTTRE STÄMNING
1. Betrakta dålig stämning som en möjlighet till förändring.
2. Skapa utrymme för att få uttrycka känslor.
3. Ställ frågor om vad som saknas på arbetsplatsen – det är bästa sättet att få reda på vad som gror under ytan.
4. Hitta inkluderande sätt att öppna för social gemenskap för internationella medarbetare.
5. Som chef, lyssna noga och agera direkt då en medarbetare kommer för att berätta om ett upplevt problem. Det finns en gemensam vilja att få det bra på arbetsplatsen och någon har tagit på sig uppgiften att vara språkrör – och gå till chefen.
6. Lägg upp subtila problem på bordet direkt.
7. Lär känna arbetsgruppen. Leta efter tecken som sura kommentarer och pikar, och fråga om det finns nya idéer för att lösa befintliga problem.
KÄLLA: Katarzyna Herd och Jakob Löfgren