Svårt att vara skyddsombud på distans

Skyddsombudens uppdrag är i grunden det samma, men förutsättningarna helt andra. FOTO: Mikey Harris/Unsplash

Skyddsombuden har fått nya förutsättningar under pandemin. En situation utan tidigare praxis, säger skyddsombudsutbildaren Pia Ståhl. Riskbedömningar har ofta glömts bort.

Hur ska uppdraget som skyddsombud utföras när kollegorna eller man själv arbetar hemifrån? När några som skulle vilja vara på plats måste vara hemma – och de som är på plats tvärtom vill slippa?

– Det har varit en komplex situation för skyddsombuden, utan tidigare praxis. Men uppdraget är i grunden det samma, att vaka över skyddet och att arbeta för en god arbetsmiljö, säger Pia Ståhl, arbetsmiljökonsult och utbildare i skyddsombudsrätt.

Hon har pratat med skyddsombud som kontaktats av kollegor som sagt att arbetsgivaren glömt bort dem. Andra har tvärtom tyckt att arbetsgivaren varit på dem väldigt mycket.

– En del av kollegorna mår dåligt och känner sig isolerade, andra tycker att det är det bästa som hänt dem att kunna arbeta hemifrån. Många lever med oro för jobb, hälsa och framtid.Det har blivit en större individuell variation i hur arbetsmiljön upplevs, säger hon.

Pia Ståhl utbildar skyddsombud. Foto: Elisabeth Ohlson


Det gör det i sin tur svårare för skyddsombuden.

– I vanliga fall har man ett skyddsområde där man vet vilka riskerna är. Nu kan skyddsombudet fortfarande ansvara för avdelning A, men personerna finns inte på samma ställe och arbetar under väldigt olika förutsättningar.

Att vissa kan arbeta hemifrån och andra inte har också skapat en orättviseproblematik, menar hon. Det kan finnas ett bristande förtroende för kollegorna som arbetar hemma – gör de verkligen det de ska?

– Då är det viktigt med en god och transparent dialog. Flera studier visar att många är effektivare hemma, men den upplevda orättvisan kan ligga till grund för konflikter. Det är också något som skyddsombuden haft att hantera.

Vid planerat distansarbete finns som regel en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare, som har träffats på förhand. I början av pandemin skickades de flesta hem utan så mycket till förberedelser.

– Det gjordes ofta ingen riskbedömning innan och om den gjordes var det sällsynt att skyddsombuden bjöds in.

I den föreskrift om arbetsplatsens utformning som kom tidigare i år gäller arbetsgivaransvaret för den fysiska arbetsmiljön numera inte fullt ut i hemmet. Enligt Arbetsmiljöverket är det en anpassning till verkligheten – det går inte att kräva att någon bygger om sitt hem.

Men det är fortfarande arbetsgivarens ansvar att undersöka arbetsmiljön, oavsett var arbetet utförs, påpekar Pia Ståhl. Föreskrifterna om belastningsergonomi, belastningsarbete, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö gäller. Arbetstagarna ska inte bli sjuka eller skadade, oavsett varifrån de arbetar.

Skyddsombud har rätt
att kräva att det görs en arbetsmiljöundersökning. Använd till exempel den OSA-enkät som finns hos Prevent, en undersökning av organisatorisk och social arbetsmiljö som kan fungera som diskussionsunderlag, föreslår Pia Ståhl. Det går också att genomföra digitala skyddsronder.En del får kontorsmöbler hemfraktade, men det är inte den enda lösningen.

– Alla vill inte ha hem sitt kontor eller har ens plats för det. Detta är förstås något som man måste vara i dialog om. Utbildning i hur man använder det man har på bästa sätt kan också behövas.

Arbetsmiljöproblemen kan också gälla isolering eller sociala problem, säger Pia Ståhl.

– Sådant är förstås svårare för skyddsombud och arbetsgivare att få koll på. Här kan det vara så att man måste skapa möjligheter att kunna jobba från kontoret, eller från en kontorshub. En del skyddsombud tycker att deras arbetsgivare gör för lite för det sociala och undrar om de själva ska ta tag i det.

– Då säger jag att ja, du får göra det, men du kan hellre motivera arbetsgivaren och förklara varför det behövs sociala sammanhang.

För dem med arbeten som måste utföras på plats har logiken ibland haltat när det gäller vad som ska göras för att begränsa smitta, säger hon.

– När man möter kunder har det varit viktigt att hålla avstånd, men sedan kanske utrymmet där man ska byta om är för trångt.

Föreskriften om arbetsplatsens utformning ger inte några specifika ledtrådar när det gäller ytor och smittspridning, konstaterar hon.

– Den skrevs före pandemin. Men det står att det ska finnas tillräcklig plats för ombyte och att det ska gå att äta under tillfredsställande förhållanden. Och Folkhälsomyndighetens rekommendationer om avstånd gäller ju överallt.

Inför den troliga återgången till arbetsplatserna hösten 2021 behöver det göras riskbedömningar, säger hon.

– Dels utifrån smittläget, dels med tanke på dem som jobbat hemma och tyckt att det varit bra. Hur blir det för dem nu? Här har skyddsombud som kanske hamnat lite utanför arbetsmiljöarbetet en chans att komma in i det igen.

//ANN PATMALNIEKS

Läs om webbutbildning om arbetsmiljöarbete på distans här