Stopp för rökning på kommunala jobb

200 av 290 kommuner väljer att hålla de egna arbetsplatserna rökfria. Reglerna börjar gälla i januari och får positiva följder, enligt undersökningar.

200 kommuner valde efter årsskiftet att göra sina arbetsplatser helt rökfria. Detta för att underlätta minskning av rökning och hjälpa personalen att sluta helt. Forskning och erfarenheter visar att rökfri arbetsmiljö är viktigt för att förebygga rökning, enligt Tobaksfakta. Med hjälp av rökfria arbetsplatser förbättras hälsan hos de anställda.

Tidigare har en del kommuner med rökstopp gjort egna enkäter för att se om det blivit några förändringar av anställdas rökvanor. Bl a Hässleholm som startade 2009 med rökfria arbetsplatser och Gotland som började 2008. Resultaten visade att i Hässleholms kommun hade två procent slutat röka. I Gotlands kommun har socialförvaltningen redovisat att 25 procent av männen respektive 10 procent av kvinnorna har slutat röka helt. Även snusningen har minskat med en femtedel. I Visby har socialförvaltningen sparat in 13 miljoner tack vare att arbetsplatserna hålls rökfria.

Motala blev rökfritt 2007. På högskolan i Skövde kartlades Motala kommuns rökfria arbetstider i ett examensarbete. Där redovisades att 16 procent slutade röka helt, 30 procent rökte mindre även på fritiden. Däremot var 54 procent negativa till beslutet om rökfri arbetsplats två år efter kartläggningen.

– Samhällsekonomer har gjort undersökningar som visar att en rökare kostar sin arbetsplats cirka 45 000 kronor per år. Dels för att rökpauserna tar upp tid, dels så har rökare upp emot åtta dagar fler sjukdagar än personer som inte röker, säger Göran Boethius, expert på Tobaksfakta.

Statens folkhälsoinstitut gjorde 2009 en undersökning som visar att kommunerna skulle spara 2,6 miljarder kronor per år om de alla hade rökfri arbetstid. Medräknat är tobaksrelaterade sjukdomsfall.

Elin Åberg