Stillasittande ska inspekteras

Omkring 15 000 arbetsgivare inom branscher där stillasittande arbete är vanligt har nyligen fått brev från Arbetsmiljöverket med information om hur de kan förebygga belastningsskador på grund av långvarigt stillasittande. FOTO: Colourbox

Långvarigt stillasittande kan leda till sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom eller diabetes typ 2. I en EU-gemensam insats ska nu Arbetsmiljöverket granska hur arbetsplatser förebygger risker.

Belastningsbesvär är ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen i Sverige och i Europa. Repetitiva och upprepade rörelser, tröttande och smärtsamma arbetsställningar, bärande eller förflyttning av tunga bördor samt långvarigt stillasittande är vanliga orsaker.

– Det finns många risker med för långa arbetspass där man sitter stilla. Det är särskilt angeläget att förebygga och hantera risker för belastningsbesvär eftersom vi vet att det är en vanlig orsak till arbetsrelaterad ohälsa. Det visar också vår senaste undersökning om arbetsorsakade besvär, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

I en EU-gemensam insats granskar nu Arbetsmiljöverket hur 1800 arbetsplatser förebygger risker med långvarigt stillasittande arbete. Redan har cirka 15 000 arbetsgivare nyligen fått brev från Arbetsmiljöverket med information om hur de kan förebygga belastningsskador på ett systematiskt sätt.

– För att minska risken med långvarigt stillasittande arbete är det särskilt viktigt att arbetstagaren har möjligheter att påverka hur det egna arbetet planeras och genomförs så att möjligheterna till rörelsevariation och återhämtning är tillräckliga, säger Erna Zelmin.

Kvinnor inom EU arbetar oftare än män långvarigt stillasittande. Forskning visar att kvinnor och män ofta arbetar med olika arbetsuppgifter, även inom ett och samma yrke, vilket kan förklara en del av könsskillnaderna i möjligheter till variation i arbetet. Det finns också undersökningar som visar att både kvinnor och män som arbetat på distans under pandemin blivit mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva.

//ELSA FRIZELL

DET HÄR SKA ARBETSGIVARE GÖRA
• Identifiera risker för belastningsskador som finns på arbetsplatsen.
• Undersöka riskerna och bedöma hur stor risken är.
• Vidta åtgärder för att förhindra eller minimera riskerna och följa upp resultatet.
• Informera och utbilda medarbetarna om hur de kan arbeta säkert.

Här kan du läsa mer om EU kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt” som ska ge arbetsgivare ökade kunskaper om hur belastningsskador uppstår och hur de kan förebyggas.