Skyddsombudens roll splittrar partierna

Du&jobbet ställde de här frågorna till partierna:
1. Vilka är de största arbetsmiljöproblemen idag?
2. Vad har ni för konkreta förslag på lösningar?
3. Hur ser ni på de regionala skyddsombudens roll?
4. Antal sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa är på rekordhöga nivåer. Det är kvinnornas sjukskrivningar som ökar mest. Vad tänker ni göra för att komma till rätta med stressen på jobbet?

De regionala skyddsombuden bör få tillträdesrätt

Anna Johansson, Socialdemokraterna, ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

1. Ett av de största arbetsmiljöproblemen idag är att de som sliter inom välfärden har för få kollegor. För många arbetsgivare tar inte sitt arbetsmiljöansvar – inte minst vad gäller plattformsekonomin. Människor dör eller skadas fortfarande antingen på jobbet eller som en följd av jobbet. Utöver detta behöver vi också motverka arbetslivskriminaliteten och förbättra tillgången till företagshälsovård.

2. Vi vill fortsätta att satsa mer resurser på välfärden för att möjliggöra att fler kan anställas. Vi vill förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom stärkt arbetsmiljöarbete och satsningar på förebyggande arbete, tillsynsarbete och arbetslivsforskning. Vi vill också införa rådighetsansvar för arbetsmiljön inom plattformsekonomin.

Förbättra tillgången till företagshälsovård. Arbetsmiljölagen bör ändras så att det är tydligt att arbetsgivaren behöver säkerställa tillgången till företagshälsovård för alla anställda och att företagshälsovården ska vara en resurs även i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

3. På arbetsplatser där det saknas en egen skyddsorganisation är de regionala skyddsombuden avgörande för att skapa en trygg arbetsmiljö. Vi anser därför att de regionala skyddsombuden bör få tillträdesrätt till alla arbetsplatser med kollektivavtal samt bättre utbildning och verktyg för att kunna genomföra sitt livsviktiga uppdrag.

4. Vi vill komma till rätta med stressen på jobbet genom att först och främst fortsätta att satsa resurser så att de som jobbar inom välfärden kan få fler kollegor. Vi vill också se över arbetsmiljöreglerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsmiljöreglerna måste ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor. Arbetsmiljölagen trädde i kraft under 70-talet då fler hade manuella arbeten, fasta anställningar och en större del av arbetskraften var män. Arbetsmiljölagen bör ses över för att förbättra arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken.

Regionala skyddsombud behöver utvärderas

Alireza Akhondi, Centerpartiet, ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

1. För oss är det viktigt att arbetsmiljön ska syfta till att arbetstagaren mår bra på sin arbetsplats, inte bara förhindra att man blir sjuk. Det kan handla om allt från hur man trivs med sina kollegor, till ont i huvudet på grund av höga ljudnivåer. Arbetsmiljön är också en jämställdhetsfråga. Kvinnor står idag för en betydande del av sjuktalen och därför behöver vi särskilt se över deras sjukskrivningar

2. Det behövs specifika satsningar på bättre förutsättningar för arbetsgivare att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete. I satsningarna behövs ett speciellt fokus på små företag, eftersom de har mer begränsade resurser än stora företag. Vi måste också ha en mer flexibel sjukskrivning. En person som är sjukskriven på heltid har idag få möjligheter att återgå till arbetet på prov med bibehållen sjukförsäkring. En deltidssjukskriven person ska därför i högre utsträckning kunna fördela arbetstimmar utefter sina egna behov och sjukskrivningsnivåerna ska bli mer flexibla. Vi behöver dessutom öka tillgängligheten för behandling av psykisk ohälsa, exempelvis genom enkel tillgång till internetbaserad KBT.

3. Vi anser att dagens system med regionala skyddsombud behöver utvärderas. Vår utgångspunkt är att ansvaret för tillsynen av arbetsmiljön är och måste vara ett myndighetsansvar.

4. För att motverka sjukskrivning och stress på jobbet måste vi förbättra arbetsgivarnas förutsättningar att arbeta förebyggande. Dagens stöd till företagen som vill göra rätt är för smalt och kostnaderna för höga. Skattefriheten för hälso- och sjukvård som arbetsgivare erbjuder sina medarbetare måste därför återinföras och rehabiliteringsstödet utvidgas.

Ser gärna en utredning innan befogenheterna utökas

Michael Anefur, Kristdemokraterna, ledamot arbetsmarknadsutskottet.

1. De största arbetsmiljöproblemen idag finns inom de kvinnodominerande yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg. Både män och kvinnor som arbetar inom dessa sektorer mår sämre än andra. Ett annat problem är svårigheten att kombinera arbete och familjeliv. Det visar inte minst kvinnors höga sjukskrivningstal. Det behövs ett arbetsliv som förmår ta hänsyn till de särskilda livsvillkor som följer med föräldraskap.

2. Arbetsmiljöverket bör arbeta mer förbyggande än vad de gör idag och kartlägga riskfaktorer som kan leda till sjukskrivning. Vi vill se en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Vi vill också se förbättrade villkor för anställda inom vård, skola och omsorg. De behöver fler kollegor och fler karriärvägar.

3. Regionala skyddsombud är viktiga för det lokala arbetsmiljöarbetet. Vi har inga förslag om att ändra dagens system. Men vi ser gärna att de regionala skyddsombudens roll utvärderas innan en eventuell utvidgning av deras befogenheter.

4. Utmärkande för kvinnors sjukskrivningar är att de beror på arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska faktorer. Särskilt inom de kvinnodominerande yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg. Både män och kvinnor inom dessa sektorer mår sämre än andra. För att minska psykiska ohälsan behövs förbättrade villkor. Det behövs fler kollegor, fler karriärvägar och organisatoriska förändringar till exempel få bort delade turer inom vården.

Frikoppla regionala skyddsombuden från facket

Magnus Persson, Sverigedemokraterna, ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

1. Arbetsmiljöproblem finns överallt men alarmerande är den negativa utvecklingen inom vård och omsorgsyrken.

2. Vi tillför utökade resurser till vården bland annat för att avskaffa delade turer inom äldreomsorgen som uppfattas som ett stort arbetsmiljöproblem. Vi ökar anslagen både till Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Vi vill utöka rätten för att fler ska kunna bli lokala skyddsombud.

3. Vi vill att regionala skyddsombud som delvis är avlönade av staten ska frikopplas från facket och partipolitisk samverkan. De ska fokusera på arbetsmiljöarbetet med obegränsad rätt till tillträde på Sveriges samtliga arbetsplatser och inte vara knutna till någon form av medlemskap och avtal. Alla löntagare måste få rätt till ett arbetsmiljöskydd.

4. För att minska stressen satsar vi extra resurser på vården för fler händer och bättre arbetsmiljö, men viktigt är det också med en dialog med både regioner och kommuner för att prioritera rätt. Tyvärr, när kommunernas driftbudget går dåligt, så väljer man att lägga besparingarna inom vård och omsorg. Detta är en utveckling som man måste stoppa men som tyvärr är väldigt vanlig.

Anmärkningsvärt att verksamheten inte har utvärderats

Saila Quicklund, Moderaterna, ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

1. Ett av de största arbetsproblemen idag är att det fortfarande sker alldeles för många dödsolyckor på arbetsplatser trots regeringens så kallade nollvision om dödsolyckor. Men även arbetsmiljöproblemen inom offentlig sektor, där höga sjuktal bland personal i kvinnodominerade verksamheter som sjukvård, skola och omsorg visar på stora brister i arbetsmiljön och det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

2. Vi anser att det systematiska och förebyggande arbetet måste prioriteras i betydligt större omfattning – här har både Arbetsmiljöverket och parterna en viktig roll. Insatser som: utökat antal inspektioner, riskbedömningar, åtgärder, uppföljningar, utbildning och samverkan är centrala delar i arbetet.

Det är inte sällan hos de minsta företagen som de största arbetsmiljöriskerna finns. Att arbeta för att nå dessa företag är därför viktigt. Många arbetsgivare vill göra rätt, men vet inte hur. En annan viktig del i att underlätta för företag är att förenkla regelverket, vilket inte innebär att ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet behöver sänkas.

3. Skyddsombuden fyller en viktig roll på våra arbetsplatser. Vi har inget emot att skyddsombuden är fackligt anslutna men det bör inte vara tvingande eller normerande. Vi anser att det är anmärkningsvärt att den regionala skyddsombudsverksamheten aldrig, i tillräcklig omfattning, har utvärderats, trots att statliga bidrag går till arbetet. Ingen vet således hur effektiv eller framgångsrik den är.

4. För att minska stressen anser vi att det behövs stärkt tillsyn av den psykosociala arbetsmiljön och skärpta sanktioner för arbetsgivare inom yrkesgrupper med särskilt hög sjukfrånvaro. En stor del av problemen finns inom den offentliga sektorn – där politiken har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Vi ser ett tydligt behov av att skapa en bättre incitamentsstruktur för arbetsgivare när det gäller det förebyggande arbetet med psykosocial arbetsmiljö samt tidiga insatser och bättre rehabilitering. Det är också viktigt att jämställdhetsfrågorna lyfts in i bilden på ett tydligare sätt.

Skeptiska till uppbyggnaden av systemet

Roger Haddad, Liberalerna, förste vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

1. De största arbetsmiljöproblemen ser vi i välfärdsyrken. Det är bland annat socialsekreterare som blir hotade på jobbet. Lärare och skolpersonal får dras med byråkrati och stök i skolan. Poliser som inte räcker till och därmed inte har möjlighet att gripa in vid kravaller.

2. Samhället behöver sätta emot med kraft, både med mer personal i vissa yrken och med skyddande lagstiftning. Vi driver exempelvis att lagen om blåljussabotage även ska omfatta socialsekreterare. Polisen behöver få fler kollegor, men också stärkta verktyg. Det är inte rimligt att polisen med risk för liv och hälsa behöver retirera från våldsverkare.

I skolan behöver vi anställa fler kompetenser än bara lärare, exempelvis speciallärare, kuratorer och satsa på elevhälsan. En lärares uppdrag ska vara att förmedla kunskap, den kan inte samtidigt förväntas vara mentor, skolhälsovård och rastvakt. I utsatta skolor vill vi se fler socionomer och familjebehandlare som kan gå in och lasta av lärare.

3. Vi har varit skeptiska till uppbyggnaden av systemet med fackliga regionala ombud. Det viktiga för oss är att arbetstagarnas intressen tas tillvara på – inte fackets. Att det ska vara tryggt på jobbet är centralt för oss. Den myndighet som har ansvar för det är Arbetsmiljöverket. Vi vill utreda frågan vidare, men vår utgångspunkt är att myndighetsutövning ska skötas av Arbetsmiljöverket.

4. Arbetsgivare måste ges incitament att förebygga stress på arbetsplatsen och arbetstagare måste ges möjligheter att hantera sin arbetssituation. Flera företag får idag möjligheter att utbilda sig inom förebyggande insatser för arbetsmiljön, men få uppföljningar görs. Liberalerna vill därför tillsätta en utredning för att föreslå hur stress kopplat till psykiska sjukdomar, mobbning och sexuella trakasserier kan inkluderas i större grad i arbetsmiljöföreskrifterna.

Utredningen bör särskilt anta ett jämställdhetsperspektiv och beakta legala aspekter av det faktum att nyblivna mödrar ofta går ned i arbetstid men förväntas att producera ungefär samma tjänst. Utredningen bör även ta sikte på hur berörda myndigheter kan arbeta för att fler arbetsgivare ska kunna prioritera förebyggande insatser för att bromsa utvecklingen av sjukskrivningar.

Skyddsombuden spelar en avgörande roll

Ciczie Weidby, Vänsterpartiet, ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

1. Bland de största arbetsmiljöproblemen idag är att sjukskrivningar av psykosociala skäl ökar och många känner sig allt mer stressade på jobbet. Enligt Försäkringskassans rapport ”Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling” har sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat med 17 procentenheter från år 2010 till 2020.

Enligt Försäkringskassan finns det ingenting som tyder på att antalet sjukskrivningar till följd av stressrelaterade diagnoser kommer att börja minska väsentligt. Till de yrkesgrupper som löper störst risk att bli sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa hör kvinnor inom offentlig sektor, till exempel sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och socialsekreterare.

2. Arbetsgivarna kan börja med att följa arbetsmiljölagen och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Om alla arbetsgivare gjorde det skulle sannolikt betydligt färre bli sjukskrivna på grund av psykosociala skäl. I korthet handlar det om att arbetsgivarna behöver ta frågan på allvar och bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete i samarbete med arbetstagarna och fackliga representanter.

För att minska problemen med arbetsrelaterad stress kan det konkret handla om att tydliggöra arbetsuppgifter och roller, minska arbetsmängden, hjälpa medarbetare med att prioritera arbetet, öka bemanningen, ge medarbetarna tid för återhämtning och reflektion.

3. En bra arbetsmiljö är en viktig förutsättning för ett långt och hållbart arbetsliv. De lokala och regionala skyddsombuden spelar en avgörande roll i det arbetet. För att skyddsombuden ska kunna utföra sitt uppdrag behöver de ges goda förutsättningar att verka.

Ett skyddsombud bidrar till att arbetsmiljön blir bättre. Det kan till exempel bidra till satsningar som är bra för medarbetarnas välmående och hälsa, och som minskar ohälsa och olycksfall.

4. Arbetsmiljöverket har en central roll i arbetet för en bättre arbetsmiljö. Det arbete med att stärka resurserna till myndigheten som regeringen påbörjade tillsammans med Vänsterpartiet under förra mandatperioden behöver fortsätta. Arbetsmiljöverket behöver få ökade resurser för att prioritera arbetet med tillsyn, inspektion och kontroll.

Myndigheten behöver även ges mer resurser till särskilda uppdrag i form av tillsynsinsatser, analyser och kunskapssammanställningar. Just stressen på jobbet ansvarar ju arbetsgivaren för. Se svar fråga två.

Vill utöka tillträdesrätten för regionala skyddsombud

Leila Ali-Elmi, Miljöpartiet, ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

1. Ett akut arbetsmiljöproblemen är de ökande sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa. Vi behöver också få bukt med orimliga arbetsvillkor inom gig-ekonomin och fortsätta arbetet för att minska arbetsplatsolyckorna. Bristen på kollegor inom välfärdsyrkena, i synnerhet inom vård och omsorg, är ett annat stort arbetsmiljöproblem.

2. Vi behöver bryta de bakomliggande orsakerna till den arbetsrelaterade psykiska ohälsan såsom osäkra anställningsvillkor, orimliga krav, bristande inflytande och mobbning. Vi behöver ge fler möjligheter att vidareutbilda sig och byta yrke. Vi behöver också ha en sjukförsäkring som är ett stöd i rehabiliteringen och inte skapar mer stress. Även vården av psykisk ohälsa behöver utvecklas och förbättras.

Skärpta krav och inte minst ökade resurser för efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen behövs. Vi vill att företag ska ta samma ansvar för personer i anställningsliknande positioner som om de varit anställda. Arbetet mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatser måste också fortsätta. Därför behöver vi både en stark diskrimineringslagstiftning och tillräckliga resurser till Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket.

3. De regionala skyddsombuden har en viktig roll att spela för att stödja de lokala skyddsombuden, men också i att träda in i de fall där det inte varit möjligt att utse något lokalt skyddsombud. Den ökade rörligheten på arbetsmarknaden leder till att de regionala skyddsombuden blir allt viktigare. Vi vill utvidga tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden för att stärka arbetsmiljöarbetet och göra det mer jämlikt. När vi satt i regeringen la vi också ett sådant förslag till riksdagen, men det röstades tyvärr ner i kammaren.

4. Det har talats mycket om rätt till heltid, men vi måste också säkerställa en arbetsmiljö som gör att kvinnor har ork till heltid. Det är dags för en systematisk satsning på hållbara villkor för de som arbetar inom vård- och omsorg. Vi vill se fler kollegor, höjda löner och bättre arbetsmiljö.

Men vi vet också att sjukskrivningar bland kvinnor ökar tydligt efter att de får barn, därför måste vi också arbeta för mer jämställt föräldraskap, till exempel genom att öronmärka fler föräldradagar. Som beskrivits ovan måste de som blivit sjuka få bättre stöd med rehabilitering och vård.