Så hög status har ditt jobb vi har hela listan

Diana Janse har yrket med allra högst status: ambassadör. Vad tänker andra när du berättar vad du jobbar med – och vad tänker du om dem? Vi lär oss tidigt vilken status olika yrken anses ha.

Diana Janse är Sveriges ambassadör i Tbilisi, Georgien. Fast ibland säger hon hellre att hon är statstjänsteman.

– I vissa lägen kan det vara bäst att hålla låg profil så folk inte blir nervösa och får tunghäfta, berättar Diana Janse.

Läkare, domare, professor och advokat är andra jobb som hamnar högt i rangordningen. Mellanhög status har hantverkaryrken som snickare och guldsmed, men även yrken som sjuksköterska och bibliotekarie som kräver universitetsutbildning. Diskare, gatuköksbiträde, städare och sophämtare anses ha lägst status, i den stora svenska yrkesstatusstudien som genomförts av Göteborgs universitet.

Ylva Ulfsdotter Eriksson och Marita Flisbäck, även hon vid Sociologiska institutionen i Göteborg, har för boken ”Yrkesstatus. Erfarenhet, identitet och erkännande” intervjuat sophämtare, lagerarbetare, serveringspersonal, omsorgspersonal och livsmedelsarbetare.

– Det är tydligt i vårt material att de som vi har intervjuat osynliggörs. De påminns också om sitt arbetes smutsiga och tunga sidor, säger Marita Flisbäck.

De som någon gång under arbetsdagen hanterar mänskliga utsöndringar eller smuts har lågt anseende. Yrken där man servar andra har också överlag låg status. Ända sedan antiken har det ansetts finare att tänka än att göra praktiska saker, slavar passade upp på filosoferna, påpekar Ylva Ulfsdotter Eriksson.

– Men frågar man vilken status som människor anser att yrken borde ha, blir svaren annorlunda. Lärare, sjuksköterskor, förskollärare – yrken som har viktiga samhällsfunktioner – borde ha högre status, menar många.

De två sociologerna vill lyfta fram att det finns arbetsglädje och kunskap även i yrken som av andra betraktas som simpla. Det finns ett tänk kring hur man utför sitt arbete. Man kan t ex inte lasta ett flygplan utan att kunna planera. Som servitris måste man kunna ta människor.

Intervjupersonerna betonade också att det kan vara ett medvetet val att stanna i det egna yrket, t ex för att de slipper studieskulder eller kan satsa på familjen och inte behöver arbeta ständig övertid.

Att ha ett jobb som andra ser ner på kan vara stressande. Studier visar att stresshormonet kortisol ökar då vi utsätts för negativa sociala värderingar. Ett högstatusjobb kan vara pressande av andra skäl, men man kan ha nytta av sitt anseende:

– Är man i ett sammanhang där man inte respekteras kan man nog vila i att man yrkesmässigt gör det, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

•Läs mer om status och hur jobbet präglar vår identitet i Du&jobbet nr 4. Ambassadör Diana Janse, frisör Tarja Soukka, butiksanställda Anna Jönsson, och sophämtare Johan Holmberg berättar om sina jobb.

•Hela listan med 100 yrkens status.

Källa: Yrkesstatus – Erfarenhet, identitet och erkännande (Ylva Ulfsdotter Eriksson, Marita Flisbäck)