Rekordmånga flyktingar pressar de anställda

Flyktingkrisen innebär en hård belastning för personalen på Migrationsverket. Det säger flera skyddsombud till Du&jobbet.

Huvudskyddsombudet vid Region Öst, Anna-Lena Hansson, har skrivit en så kallad 6,6 aanmälan, om arbetsmiljön vid asylprövningen i Norrköping. Skälet var den ökande strömmen av ärenden.

– Flera anställda slutade, andra blev sjuka. Det brast i kommunikation och planering från arbetsgivarens sida, säger Anna-Lena Hansson.

I en hälsoenkät berättade anställda att de led av sömnsvårigheter, mardrömmar, magbesvär, huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

– Jag slog larm till enhetschef och regionchef, utan någon respons. Därför gjorde jag en anmälan med krav på att få tillfredsställande arbetsförhållanden.

Migrationsverkets regionkontor har svarat och lovat att göra riskbedömning med handlingsplan för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen.

– Arbetsgivaren har tagit frågan på allvar. Därför går jag inte vidare med anmälan till Arbetsmiljöverket, säger Anna- Lena Hansson.

Hon ser flera förklaringar till att arbetsvillkoren blivit så besvärliga för Migrationsverkets personal i regionen. I Norrköping har det kommit många ensamkommande flyktingbarn, vilket kräver mer resurser. Det är ont om lokaler, brist på utredningsrum. Migrationsverket har anställt mycket ny personal och många nya chefer. De hinner inte alltid läras upp, innan de kastas ut i verksamheten. Även cheferna är hårt belastade, berättar Anna-Lena Hansson.

– Vi jobbar på tack vare en stor lojalitet med kollegorna och en vilja att hjälpa de asylsökande. Men tar vi inte hand om medarbetarna på ett bättre sätt finns det en risk att de går in i väggen.

En liknande bild av arbetsmiljön på Migrationsverket ger Thomas Mårtensson, huvudskyddsombud, Region Väst.

– Läget är mycket ansträngt. Arbetsvillkoren är oerhört tuffa – på gränsen till vad vi pallar med. Och i vissa delar gör vi det inte heller, säger Thomas Mårtensson.

Det handlar framför allt om en ökande arbetsbelastning till följd av en rekordstor inströmning av asylsökande. Det gäller främst i den inledande processen, där Migrationsverket tar emot flyktingarna, ansökningsenheter, receptioner och väntrum.

– Där ser vi hårda slitningar och där drar personalen ett jättetungt lass. Vi ser tydligt hur stressen och det höga tempot påverkar många av medarbetarna. De är trötta, har svårt att fokusera och koppla av, det påverkar humöret. Situationen får också konsekvenser på hälsan, med huvudvärk, sömnsvårigheter och så vidare, säger Thomas Mårtensson.

Lokalerna belastas dessutom hårt: det är trångt, varmt, smutsigt och en hög ljudvolym.

– Grundorsaken är att vi är för få medarbetare på liten yta. Att lösa det är inte så enkelt, det sker inte i en handvändning. Att anställa fler erfarna, kunniga anställda är viktigt och Migrationsverket ska rekrytera nya medarbetare. Men det tar tid och läget är akut just nu.

Migrationsverket jobbar med att utöka och anpassa arbetstiderna, så att lokalerna kan användas morgon och kväll, alla dagar i veckan. Genom att utnyttja dessa fler timmar på dygnet och på helger kan trycket minska på personalen.

– Problemet är att vi inte har personal för detta. Vi har väldigt mycket övertid inom verket, många slår i taket för vad som är godkänt.

Thomas Mårtensson tycker att arbetsgivaren tar frågorna på allvar och försöker lösa situationen. Ledningen är tydlig med att arbetsmiljö och säkerhet är prioriterat.

– Vi har en bra dialog, även om vi inte alltid är överens om åtgärderna. Utan en hållbar arbetsmiljö kraschar verksamheten. Det drabbar även människorna som söker asyl.

Ett mått på den hårdnande arbetsmiljön är uppgifterna om antalet incidenter som rapporteras till Migrationsverket. Fram till slutet av september hade 1 080 sådana tillbud anmälts i landet. Det gäller händelser som rör hot, våld, skadegörelse och självmordsförsök. Incidenterna har mer än fördubblats jämfört med året innan. Då ska man dock komma ihåg att antalet asylsökande ökat.

– Det visar på behovet av att satsa på säkerhet och ett förebyggande arbete. Medarbetarna i reception och vänthallar får ta emot våldshot och hot från sökande om att de ska begå självmord. Det blir en press från de asylsökande, hoten kan förekomma även i privatlivet och på sociala medier.

Hotbilden kräver ett högt prioriterat säkerhetstänkande. Migrationsverket har ordningsvakter på många enheter som kan verka lugnande på verksamheten. Men man behöver också arbeta förebyggande, menar Thomas Mårtensson, genom systematiska rutiner, tillgång på larm och utrymningsvägar, utbildning av personal så de vet hur de ska agera vid en hotfull situation. Vid den pressande situation som råder nu är det lätt att missa de stegen.

Migrationsverkets personal arbetar också mer på fältet nu. De bemannar tågstationer och färjeterminaler över hela landet för att möta flyktingar.

– Det är viktigt att säkerställa rutiner även där, till exempel att inget ensamarbete ska få förekomma. Det är inte alltid våra egna lokaler, men vi jobbar ju där.

En del av Migrationsverkets arbete är att jobba med utsatta människor från svåra förhållanden. De har ofta mycket tunga berättelser med sig i bagaget.

– Det finns etablerade rutiner för hur vi ska hantera sådant. Vi har handledning, arbetsplatsträffar, teammöten där man kan diskutera uppgifter och svåra utredningar. Det tycker jag vi är duktiga på. Risken är bara att rutinerna inte går att upprätthålla i nuvarande läge. Vi måste prioritera andra arbetsuppgifter, lösa akuta kriser. Det råder närmast undantagstillstånd, vi har etablerat krisledningsgrupper i regionerna.

På Migrationsverket i Boden, region Nord, arbetar huvudskyddsombudet Mats Skytt. Kaotiskt, är hans beskrivning av situationen de senaste veckorna.

– Pressen har ökat. Vi vet inte från en dag till en annan hur det ser ut, säger han.

Det gäller att göra rätt prioriteringar. Vad kan läggas åt sidan för att genomföra de nödvändiga akutåtgärderna?

– De flesta har klart för sig vad som måste göras. Vi är bra på det rent generellt, även om det kan bli misstag ibland. Vi har en komplex organisation, med otroligt många arbetsuppgifter.

Mottagningsenheterna genomförde tidigare regelbundet samtal med asylsökande för att kartlägga deras villkor. Att göra det fungerar inte i dagens läge, menar Mats Skytt. Nu är det viktigare att se till att flyktingarna får mat och tak över huvudet – det de behöver.

Mats Skytt konstaterar att Boden inte är något undantag när det gäller allvarliga incidenter på Migrationsverket.

– Självmordsförsök exempelvis är relativt vanligt. Människor kommer in på receptionen, häller bensin över sig och hotar tända på, medan det kan sitta hundra andra i lokalen.

Det förekommer också rena hot. Migrationsverket har varit hårt belastat även tidigare och väntan på asylbesked har kunnat dra ut på tiden. Nu blir väntetiderna vid asylutredningar ännu längre. Det kan t ex vara en man från Syrien som fått uppehållstillstånd, men har kvar familjen kvar i Syrien. När det tar tid att få hit de övriga, kan hans frustration och oro gå ut över de anställda, som får höra att hans och familjens liv ligger i personalens händer.

Mats Skytt tror att det finns ett stort mörkertal vad gäller antalet incidenter. Allt anmäls inte.