Pauser viktigt vid jobb i värme

Att kyla ner sig och ta pauser är viktigt vid jobb i värme. FOTO: Colourbox

Med fler värmeböljor gäller det att organisera jobbet bättre, säger läkaren Mikael Palmér på Arbets- och miljömedicin i Örebro. Förra året uppmättes mycket höga temperaturer inom vård- och omsorg, vilket drabbade både boende och personal.

Trött och tung i huvudet av värmen? Då är du inte ensam, för det är klassiska symtom, säger ST-läkaren Mikael Palmér. Han arbetar på Arbets- och miljömedicin i Örebro, där de bland annat forskar om hälsoeffekterna av klimatförändringar.

– Hittills har vi studerat vård- och omsorg, men när vi får fler och intensivare värmeböljor, långa torra somrar och regnigare vintrar, påverkas många i arbetslivet, säger Mikael Palmér.

Mikael Palmér, ST-läkare. Foto: Arbets- och miljömedicin, Örebro.

Arbetsgivare bör se över hur de organiserar arbetet under värmeböljor, menar han.

– Kanske går det att ta bort vissa arbetsuppgifter tillfälligt. Det är också viktigt att ge möjlighet till återhämtning, pauser för att svalka sig.  Mycket ligger i hur vi beter oss.

Förra sommaren mättes temperaturen inne på fyra vård- och omsorgsboenden och ett seniorboende. Under den varmaste veckan av studien låg temperaturen inomhus på mellan 24 och 31 grader.

Värmen sjönk oftast inte så mycket under nätterna och den dröjde sig kvar några dagar även när det blivit svalare ute. Lokalerna hade dålig ventilation och det saknades ofta solskydd.  

Både de boende och personalen påverkades. De äldre fick ett nedsatt allmäntillstånd, blev oroliga och ibland förvirrade. Drygt hälften av de anställda blev trötta och fick huvudvärk. Många kände sig också tunga i huvudet. Personalen berättade även om irriterade ögon, heshet och kliande hud.

– Trötthet, huvudvärk och törst är klassiska symtom på att man börjar bli uttorkad. De som jobbar är i bättre form än de äldre, men för dem tillkommer en psykisk stress av att känna sig otillräckliga när de äldre mår dåligt av värmen, säger Mikael Palmér.

De som jobbar kan själva ha hälsoproblem som påverkar.

– Sjukdomar som astma, hjärtbesvär och diabetes gör att det blir en ännu större belastning att arbeta i värme. Arbetsgivaren behöver ha koll på vilka som inte mår bra av värme och vara extra försiktig med dem.

Studier visar också att arbetsolyckor blir vanligare när temperaturerna stiger, säger han.  

– Man gör sämre bedömningar och reagerar inte lika snabbt som vanligt, vilket kan leda till olyckor.

Arbetar man med tungt fysiskt arbete utomhus finns det anledning att planera utifrån dagstemperaturen.

– Se till att inte göra det mest krävande jobbet när det är som varmast. För att tackla ett varmare klimat behöver vi lära oss av de länder som är mer vana vid värme.

I praktiken är det ofta personalen på plats som får försöka lösa problemen. På vård- och omsorgsboendena i Örebro tog de fram fläktar, skapade korsdrag och täckte för fönster. Ändå blev temperaturerna höga.

Problemen behöver åtgärdas långt tidigare, påpekar Mikael Palmér. Mycket handlar om hur och var man bygger. Bygger man nytt är det en god idé att ha luftkonditionering och solskydd från början.

I städer uppstår värmeöar, där många byggnader står tätt stiger temperaturen. I en stad med 100 000 invånare kan det vara sex grader varmare än på landsbygden.

– Men bygger man nära en park har det effekt. Inte bara för att träd ger skugga, utan de kan också sänka temperaturen för byggnader som ligger runtomkring.  Det finns också något som kallas stadsbris, svaga vindar som kommer från grönområdena och kyler omgivningen som ligger närmast.

//ANN PATMALNIEKS

TIPS FÖR SVALKA

  • Vädra när det är svalare ute än inne.Stäng ute solen, helst med utvändiga markiser.
  • Kyl ner underarmarna i ett handfat, blaska vatten i nacken.
  • Har du möjlighet, ta en kall dusch eller kyl ner fötterna. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ.
  • Använd fläkt.
  • Drick mycket och ät vätskerik mat som grönsaker och frukt.
  • Se upp för varningssignaler som yrsel, förhöjd kroppstemperatur och onormal trötthet. Minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Källor: Arbets- och miljömedicin Örebro, Folkhälsoinstitutet

Här finns fler tips från Folkhälsoinstitutet

Här kan du läsa rapporten från Arbets- och miljömedicin

HUR VARMT FÅR DET VARA?
Enligt föreskriften Arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1 ska arbetsplatser inomhus ha ett lämpligt termiskt klimat. Om lufttemperaturen, vid lätt och stillasittande arbete, varaktigt överstiger 20–26 grader sommartid bör det termiska klimatet undersökas närmare.
Att kontrollera och åtgärda det termiska klimatet ska vara en del av det löpande skydds­arbetet på arbets­platsen.
Mer information hittar du här