Organisationer kan må bättre

Hur står det till med kärleken, auktoriteten, meningen och rationaliteten på ditt jobb?

Det är fyra viktiga aspekter när organisationer som passar människor ska utformas, enligt professor Tomas Brytting, (bilden), Institutet för Organisations- och arbetslivsetik vid Ersta Sköndal högskola.

Människor har sociala, fysiska och existentiella behov, konstaterade Tomas Brytting, som föreläste på Arbetsmiljöforums nätverksträff och som sysslat med ekonomi och etik i 25 år.

Det går att designa organisationer så att de behoven uppfylls, menar han . KRAM-modellen fångar fyra viktiga aspekter:

• Kärlek – att se varandra, få känna sig accepterad, kunna mötas i dialog.

– Vi behöver skratt, uppmuntran, bekräftelse, gemenskap, omsorg.

• Rationalitet – kunskap och logik, rationell utvärderdering.

– Människor behöver förstå sin del i sammanhanget och kunna agera förnuftigt.  Jag frågade chefer vid ett tillfälle: Hur skulle ni göra om för att sprida en känsla av meningslöshet? De svarade: ”Säga till medarbetarna att göra om utan att förklara”…

• Auktoritet – samordning och handlingskraft, tydliga beslut och ansvarsfördelning.

– I en god maktordning är det tydligt vilket ditt mandat är, den är grundad på kompetens, man är lojal mot fattade beslut.

• Mening – känsla av identitet, få bidra till ett högre mål.

– Vi vill vara i meningsfulla sammanhang, inte t ex designa stringtrosor åt femåriga flickor. Man måste kunna svara på frågan: Men vad håller vi på med? Vad får vår verksamhet för konsekvenser?

Genom att låta medarbetare bedöma hur mycket kärlek och auktoritet, respektive rationalitet och mening som det egna jobbet innehåller, får man en profil på den egna organisationen.

– Modellen kan användas för att identifiera och balansera utvecklingsområden, skapa ett gemensamt språk och tydliggöra skillnader, sa Tomas Brytting.

Motsatsen är den rädda, tyranniska, meningslösa och okunniga organisationen.

Han diskuterar också begreppen lydnad och lojalitet utifrån exemplet med Gotlands tidigare landshövding, som ville låta en storföretagare bygga på strandskyddad mark. Hon ansåg sig sviken av en illojal medarbetare. Det finns olika slags lojalitet, konstaterade Tomas Brytting.

– Mot formell makt, mot individ, mot egna yrkeskunskaper och mot uppdraget. Medarbetaren som berättade om landshövdingens prioriteringar var illojal mot de första två aspekterna, men inte mot de senare.

Att göra som man blir tillsagd mot eget bättre vetande är att vara lydig mot autoriteten, men illojal mot den egna yrkesrollen. Få chefer vill ha sådana medarbetare när de får tänka efter, menade han.

– Lojalitet frigör mer kraft än lydnad. En bra organisation kombinerar de olika typerna av lojalitet.

Läs mer i Förnuft och känsla – om organisering för att må bra som Tomas Brytting tagit fram tillsammans med Alf Westelius och Ann-SofieWestelius.