Oklara krav kring anmälningar vid dödsfall

För knappt ett år sedan avled en lärare på Högskolan i Halmstad hjärtinfarkt. Han arbetade hemma på grund av pandemin och det var också där han dog. Skyddsombudet menade att det fanns en stor risk att lärarens död berodde på arbetet och ville att arbetsgivaren skulle anmäla dödsfallet som en arbetsskada.

För Maria Jingsäter, hr-chef på högskolan, var det inte självklart. Hon och hennes kolleger läste instruktionerna på anmalarbetsskada.se, Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets gemensamma webbsida för anmälan av arbetsskador, och var tveksamma till om en anmälan behövdes.

– Det står att dödsfallet med största sannolikhet ska bero på arbetet. Det kände vi att vi inte kunde säga. Hur skulle vi kunna avgöra det.

Maria Jingsäter menar att en hjärtinfarkt kan ha så många olika orsaker att det är omöjligt för arbetsgivaren att ha en klar uppfattning. Dödsfallet anmäldes ändå som en arbetsskada efter att skyddsombudet gjort en formell anmälan och krävt det.

– Vi tänkte att vi gör en anmälan så får Försäkringskassan eller Arbetsmiljöverket ta ställning till detta. Men vi hörde aldrig någonting. Någon form av respons hade vi väntat oss.

Vad kunde ha gjort det lättare för er att förstå om ni skulle anmäla?

– Jag tycker att man borde ändra skrivningarna ”med största sannolikhet”. Kanske tydliggöra vad man menar med ”största sannolikhet” och ge exempel.

Ulrika Scholander, enhetschef på inspektionsenheten på Arbetsmiljöverket, håller med.

– Det finns skäl att överväga den formuleringen. Jag har full förståelse för att det här är svårt. Arbetsgivarna har ju i de flesta fall inte medicinsk kompetens att avgöra det.

Enligt Ulrika Scholander arbetar myndigheten för att förbättra informationen på webbsidan. För att anmälan ska komma till både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan måste arbetsgivare dessutom anmäla på två olika ställen på sidan – både anmäla som dödsfall på grund av arbetssjukdom och som arbetsplatsolycka.

– Vi kan absolut utveckla informationen.Vad arbetsgivaren har för skyldighet att anmäla ett dödsfall i arbetsrelaterad sjukdom är inte glasklart. Inte heller vad som händer om det inte görs en anmälan.

Enligt Daniel Hansson, områdeschef på Försäkringskassan, ska arbetsgivare anmäla dödsfall i arbetsrelaterad sjukdom som en arbetsskada till Försäkringskassan. En utebliven anmälan kan leda till böter. Daniel Hansson påpekar att det generellt finns ett stort mörkertal när det gäller anmälningar av arbetsskador men vill inte ha någon uppfattning om det är större eller mindre när det gäller just dödsfall i misstänkt arbetssjukdom.

– Det kan vara så att arbetsgivaren inte uppfattar det som ett arbetsrelaterat dödsfall.

Anmälningarna sparas på Försäkringskassan och kan användas om en anhörig ansöker om så kallad efterlevandelivränta eller begravningshjälp. Sådana ansökningar görs till Pensionsmyndigheten, men det är Försäkringskassan som beslutar vad som är en arbetsskada. Antalet inkomna anmälningar meddelas sedan till Arbetsmiljöverket som har det officiella ansvaret för statistiken över arbetsskador.

Även arbetsmiljöverket får in en del anmälningar om dödsfall i misstänkt arbetssjukdom.

– Vi fick flera 3:3a-anmälningar om dödsfall av covid-19 under förra året, men annars är det inte så vanligt, säger Ulrika Scholander, på inspektionsenheten.

Arbetsgivare ska anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket enligt tredje kapitlet i arbetsmiljölagen, så kallade 3:3a-anmälningar. Det är arbetsgivaren som bedömer om olyckan är så pass allvarlig att den ska anmälas, men om ett allvarligt tillbud inte anmäls kan arbetsgivaren behöva betala böter, enligt Arbetsmiljöverkets hemsida.

Det är dock inte självklart att ett dödsfall i en misstänkt arbetssjukdom är ett tillbud och ska anmälas. Ulrika Scholander förklarar att tillbudsanmälningarna handlar om händelser och vad som gäller för arbetssjukdomar som drabbar smygande vet hon inte.

– Jag skulle säga att det är oklart.

Suicid skulle kunna vara en sådan händelse som klassas som en arbetssjukdom och som skulle anmälas som tillbud, reflekterar Ulrika Scholander.
– Det skulle kunna vara lättare att koppla suicid till arbetsplatsen, jämfört med att koppla hjärtinfarkt. Men i båda fallen kan det också bero på faktorer utanför arbetsplatsen.

En allvarlig olycka eller ett tillbud som inte anmäls kan leda till åtal.Arbetssjukdomarnas förlopp påverkar också antalet anmälningar. En arbetstagare kan insjukna långt senare än när exponeringen skedde. Det gäller exempelvis för den som utsatts för asbest, enligt Bengt Järvholm, senior forskare i folkhälsa vid Umeå universitet.

– Inte ens dödsfall i mesoteliom, som vi vet till 90 procent är arbetsrelaterat, anmäls. Kanske för att man inte vet att det går att anmäla, att anhöriga inte tycker att det är värt besväret eller att den nuvarande arbetsgivaren inte var den som var inblandad.

Ulrika Scholander konstaterar att arbetssjukdomar är ett svårt begrepp.

– Arbetsgivaren kan tänka finns det något i arbetsmiljön som skulle ha kunnat orsaka dödsfallet. Det kan exempelvis vara väldigt hög arbetsbelastning. Är man osäker är det bättre att anmäla än att låta bli.

//KARIN NILSSON

Läs också: Unik prövning efter lärares död