Ohövlighet från maktpersoner värst

Ohövlighet kan vara nedsättande kommentarer, att inte lyssna när någon pratar eller att himla med ögonen. Det rör sig om vardagliga, lågintensiva, negativa handlingar. Beteendet riskerar att spridas på arbetsplatsen och både de som utsätts och de som bevittnar händelserna påverkas negativt. Det visar tidigare forskning av Kristoffer Holm, postdoktor inom organisationsstudier vid Malmö universitet. 

Nu har han och kollegan Tomas Jungert undersökt hur maktrelationer påverkar synen på beteendet. Det visade sig att otrevligheten ses som allvarligare om den ohövlige har makt. Dessutom ökar chansen att den som står vid sidan om säger ifrån.

Det var forskarnas hypotes att ohövlighet skulle ses som allvarligare om personen hade makt, säger Kristoffer Holm.

– Det som däremot förvånade oss var att deltagarna var mer benägna att konfrontera när det var någon med makt. Man skulle kunna tänka sig att det var tvärtom. Men vi vet inte vilken position de som svarade själva hade och det är sedan tidigare känt att de som själva har maktpositioner har lättare att säga ifrån.

Personer med makt kan vara chefer, men också till exempel projektledare eller de med arbetsuppgifter som andra är beroende av. Varför deltagarna sade ifrån när någon bedömdes ha makt har inte undersökts i studien.

– Men det kan tänkas att det finns moraliska anledningar, att det handlar om rättvisa och att stå upp för den som är i underläge.

Att den ohövlige hade en maktposition ledde dock inte till att åskådarna erbjud stöd till den utsatta i större utsträckning. Det som i stället styrde om man gav stöd var hur allvarlig situationen betraktades som. Ju allvarligare incidenten bedömdes vara, desto mer stöd fick personen.

I studiens ena del fick deltagarna tänka tillbaka på en situation där de bevittnat ohövlighet, för att sedan svara på frågor om hur de själva agerade. Deltagarna arbetade främst inom handel och catering, utbildning, vård och byggsektorn.

I den andra delen fick deltagarna läsa en beskrivning av ett fiktivt scenario och sedan ta ställning till allvaret i situationen och hur troligt det var att de skulle ingripa.

Studien utgår från en teori om motivation, som handlar om att man kan ha olika drivkrafter att agera. Man kan göra något för att man räknar med en belöning eller vill undvika ett straff. En drivkraft kan också vara att man skulle känna skuld om man inte gjorde något, för att man ser värdet av en viss handling eller för att handlingen verkligen stämmer med ens värderingar.

– I situationer som bedömdes som allvarliga var åskådarna inte motiverade att säga ifrån för att få beröm av andra, utan de drevs mer av inre motivation, till exempel att ingripande låg i linje med deras värderingar.

Kristoffer Holm tycker att det är intressant att människor faktiskt agerar när det gäller ohövlighet.

– Det rör sig ju om subtila beteenden, saker som man kanske inte tycker är jätteallvarliga. Det kan handla om sådant som att någon blir förbisedd i ett socialt sammanhang, något som kanske inte ses som grovt.

Men beteenden som kanske inte verkar så allvarligt kan påverka hela arbetsplatsen, säger han.

– Det är heller inte bara chefers ohövlighet som påverkar. Våra tidigare studier  tyder på att ohövlighet mellan medarbetare kan leda till att beteendet smittar.

Arbetsplatser borde därför diskutera bemötande, anser han.

– Generellt pratar man kanske mer om grova situationer, men det kan vara bra att lyfta även sådant som att någon blir förbisedd och hur man ska agera då.

Nu forskar Kristoffer Holm om en metod för gott socialt klimat på arbetsplatsen, i ett projekt finansierat av Afa Försäkring.  Metoden bygger på en amerikansk modell med workshops för medarbetare.

– Det är medarbetarnas egna tolkningar som ligger till grund för diskussioner om positivt beteende. Vi ska undersöka effekten före och efter en halvårsperiod med workshops. Tanken är att se om det går att skapa förutsättningar för att främja hövlighet och god arbetsmiljö.

//ANN PATMALNIEKS

Läs studien: Workplace incivility and bystanders´helping intentions, Tomas Jungert, Kristoffer Holm