Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Nya visselblåsarlagen ger ökat skydd

NY LAG Den 17 december träder den nya visselblåsarlagen i kraft. Nytt är att fler än arbetstagare har rätt till skydd om de larmar och att det ställs krav på arbetsgivare att hantera larmen. Skyddet gäller vid arbetsrelaterade missförhållanden av allmänintresse. Ett begrepp som inte är så lätt att tolka.

Publicerad: 2021-12-14

Lagen kan vara svår att tolka, menar kritiker. Foto: Colourbox

I snart fem år har Sverige haft en visselblåsarlag. Att det nu kommer en ny lag beror på ett EU-direktiv som Sverige är skyldigt att genomföra.

– Att få till den nya lagen har varit ganska komplicerat eftersom man både har haft den gällande lagen och EU-direktivet att ta hänsyn till, säger Lise Donovan, jurist på TCO som suttit i referensgruppen för utredningen som föregick lagen.

Den nya visselblåsarlagen, Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, innebär två tydliga förändringar. Det gäller vilka som berörs av lagen och kravet på att larmen ska tas om hand på ett systematiskt sätt. Tidigare var det bara arbetstagare som kunde larma. Nu skyddas även egenföretagare, volontärer, praktikanter, styrelseledamöter och aktieägare som är verksamma i bolaget.

Person som bistår en visselblåsare, hos samma arbetsgivare, är också skyddade. Företag som visselblåsaren äger,arbetar för eller på annat sätt är knuten till arbetsmässigt kan också få skydd.

Det är möjligt att larma innan man har börjat i en verksamhet och efter att man har slutat, om man fick informationen under tiden man var i verksamheten.

Tillåtet bryta mot tystnadsplikten

Skyddet innebär att man inte ska utsättas för repressalier och att man ska få ansvarsfrihet, att man kan bryta mot tystnadsplikten utan att straffas för det.

I den nya lagen ställs krav på arbetsgivare att ta hand om larm på ett systematiskt sätt. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark anser att detta är den nya lagens största styrka.

Vid en presskonferens i maj presenterades propositionen inför den nya lagen. Då sa Eva Nordmark att både den gamla och nya lagen skyddar visselblåsare mot repressalier. Skillnaden ligger i hur larmen tas om hand.

– Många granskningar har visat att man har försökt larma förgäves. Nu blir arbetsgivare skyldiga att ta hand om de rapporter som kommer in enligt en tydlig arbetsordning. Om jag till exempel arbetar inom en större privat vårdverksamhet så måste min arbetsgivare se till att det framgår vart jag kan vända mig om jag vill slå larm. De kan inte bara vifta bort det jag berättar utan blir skyldiga att följa upp och återkoppla.

Det kommer att ställas krav på arbetsgivare att upprätta interna rapporteringskanaler som tar hand om larmen. Det gäller i offentliga sektorn och för privat verksamhet med minst 50 arbetstagare.

Oberoende tar emot rapporter

Arbetsgivaren ska utse oberoende personer eller enheter som kan ta emot rapporter och ha kontakt med den som larmat. De uppgifter som kommer in ska sedan följas upp. Senast inom tre månader ska den som larmat få återkoppling om vilka åtgärder som företaget har vidtagit. Om visselblåsaren inte får någon återkoppling eller om verksamheten inte har vidtagit skäliga åtgärder kan visselblåsaren gå vidare med larmet till en myndighet.

– Man kan larma direkt till extern myndighet men huvudregeln är tänkt att vara att man börjar med ett internt larm, säger Lise Donovan, jurist på TCO.

Det är 30 myndigheter som har fått i uppdrag att inrätta externa rapporteringskanaler. Dit hör exempelvis Kemikalieinspektionen, Skatteverket, Livsmedelsverket, Spelinspektionen, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket. Precis som för de interna rapporteringarna ska larmens tas om hand och följas upp av en särskild enhet.

Om det kommer ett larm som inte omfattas av någon av de 30 myndigheterna ska Arbetsmiljöverket ta hand även om det. Verket är också tillsynsmyndighet, med uppdrag att se till att arbetsgivare lever upp till kraven i visselblåsarlagen.

Vad är allmänintresse?

Vad är det då man kan slå larm om? I den gamla visselblåsarlagen skulle det handla om “allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet”. I stort sett sådant som kan ge fängelse. Enligt den nya lagen ska det gälla ”information om missförhållanden som det ska finnas ett allmänintresse av att de kommer fram”. Enligt regeringen innebär inte bytet av begrepp någon påtaglig förändring av rättsläget.

Men vad är allmänintresse? När utredningen presenterades var det flera remissinstanser som var kritiska till den termen. De menade att det är svårt att veta om det finns allmänintresse eller inte.

Regeringen hade viss förståelse för kritiken men menade att det ändå borde vara lättare att avgöra allmänintresse än, som tidigare, om det är ett missförhållande som kan ge fängelse. En annan kritik mot begreppet är risken att allt inom offentlig sektor tolkas som allmänintresse. Regeringen skriver att bagatellartade missförhållanden inte bör omfattas av lagens skydd, men påpekar samtidigt att allmänheten generellt anses ha ett större intresse av att allmänna medel används ansvarsfullt än att privata gör det.

Rör sällan personliga villkor

Inom den privata sektorn har många företag upprättat uppförandekoder, företagsetiska koder, interna reglementen och liknande. Är det av allmänintresse om man bryter mot dem? I många fall är allmänintresset relativt svagt, skriver regeringen. Samtidigt kan det finnas ett bredare intresse. Långtgående interna regler och principer kan tyda på att företaget gjort ett särskilt moraliskt åtagande. Det kan ge företaget en konkurrensfördel. Om det då visar sig att de inte följer de principerna kan det utgöra ett allmänintresse och den som larmar bör få skydd.

För att ett larm ska vara av allmänintresse rör det sällan personliga arbetsvillkor. Undantag kan till exempel vara om personen arbetar under slavliknande förhållanden eller att en arbetsgivare systematiskt bryter mot gällande regelverk för den enskilda personen. Missförhållanden kan också röra avtal eller en annan rättshandling som påverkar allmänheten,till exempel korruption.

Offentlig verksamhet och privata företag med fler än 249 arbetstagare har nu på sig till 17 juli 2022 för att inrätta interna kanaler för att ta emot och hantera larm. Medelstora företag, 50–249 arbetstagare, ska ha sina kanaler för larm på plats senast 17 december 2023.

Regeringen uppmuntrar fack och arbetsgivarorganisationer att sprida information om den nya lagen. Det finns statsbidrag att söka för att ge råd och stöd. Vissa andra ideella organisationer kan också få del av pengarna.

//LOUISE HERTZBERG

VISSELBLÅSARLAGEN I KORTHET
17 december infördes den nya visselblåsarlagen, Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
Den gamla lagen skyddade arbetstagare och inhyrd personal. I den nya skyddas även egenföretagare, volontärer, praktikanter, styrelseledamöter och aktieägare som är verksamma i bolaget.
I den nya lagen ställs krav på alla arbetsgivare med 50 arbetstagare eller fler att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler där den enskildes identitet skyddas. Det sker också genom regler om tystnadsplikt och sekretess.
Arbetsgivarna ska ta emot visselblåsarnas rapporter, följa upp det som larmats och lämna återkoppling.Det ska också bli möjligt att larma externt till en myndighet.
30 utvalda myndigheter ska inrätta särskilda externa rapporteringskanaler. För att få skydd enligt visselblåsarlagen får man inte larma offentligt, till exempel via media, innan man har rapporterat internt och externt och inga åtgärder har vidtagits.
Meddelarskyddet påverkas inte av den nya lagen.

Foto: Colourbox

Publicerad: 2021-12-14

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!