Nya förslag för bättre osa-miljö

Biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson ska nu titta närmare på förslagen i utredningen som letts av Lenita Granlund. FOTO: Regeringskansliet

UTREDNING Avgifter direkt för arbetsgivare som brister i osa-miljön och större ansvar för uppdragsgivare inom plattformsekonomin. Det är två av förslagen i en ny statlig utredning ledd av Lenita Granlund.

Ansvaret för arbetsmiljön till uppdragsgivaren med störst möjlighet att påverka den, tydligare krav på att använda företagshälsovården och större möjligheter att bestraffa arbetsgivare som brister i det systematiska, och organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. Så kan förslagen i en ny statlig utredning sammanfattas.

– Betänkandet innehåller ett antal intressanta förslag som vi nu ska titta närmare på. Jag ser med stort intresse fram emot att närmare sätta mig in i utredningens förslag, säger biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson i regeringens pressmeddelande.

Utredningen tillsattes i juni 2021. Lenita Granlund, bland annat tidigare avtalssekreterare i Kommunal, utsågs till särskild utredare. Regeringen konstaterade att den svenska arbetsmarknaden förändrats och att det var dags att se över vissa delar av arbetsmiljölagen. Regeringen ville bland annat göra något åt de ökande problemen med arbetsrelaterad ohälsa på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Problem som är större för kvinnor och i kvinnodominerade branscher och som arbetsmiljölagen inte utformades att hantera när den tillkom.

Utredaren har nu lämnat förslag inom tre områden. Förslagen inom det organisatoriska och sociala området är snåriga och handlar om förändringar i föreskrifter för att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att kräva sanktionsavgifter av arbetsgivare som inte gör vad de ska på osa-området.

Utredaren konstaterar att så kallade sanktionsavgifter har ett tydligt och avskräckande syfte. Dagens regelverk gör att Arbetsmiljöverket inte kräver en sanktionsavgift av en arbetsgivare som inte följt föreskrifter som reglerar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

I dagsläget krävs i stället förbättringar och om inte det sker kan verket lägga så kallade förelägganden och hota med viten.

Arbetsmiljöverket kan däremot ta ut en sanktionsavgift av en arbetsgivare som inte har haft tillräckliga fallskydd på exempelvis en byggarbetsplats. Det betyder i praktiken att Arbetsmiljöverket kan använda sanktionsavgifter för arbetsmiljörisker som oftare drabbar män än kvinnor. Utredaren vill att det ändras. Även om det betyder att föreskrifterna behöver ändras.

Sanktionsavgifter kan göra att arbetsgivare arbetar mer förebyggande än i dag och inte väntar med det tills Arbetsmiljöverket kommer på inspektion, menar utredningen.

Flera av deltagarna i utredningens referensgrupp är dock kritiska. De anser att reglerna om osa-miljön är för oprecisa och att det är svårt att bedöma om kraven är uppfyllda eller inte. De passar därför dåligt för sanktionsavgifter. Om föreskrifterna görs mer detaljerade finns oro för att de blir svåra att använda.

Utredningen lämnar ändå sina förslag och noterar att föreskrifterna behöver omarbetas. Det finns vaga begrepp som behöver omformuleras eller ändras. Arbetsmiljöverket bör därför i samråd med arbetsmarknadens parter se över hur reglerna skulle kunna se ut så att sanktionsavgifter kan användas.  

Utredaren vill att Arbetsmiljöverkets rätt att ta ut sanktionsavgifter för organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor inte bara knyts till sam – och osa- föreskrifterna utan till frågeställningar som berör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i generellt. Skälet är att sådana frågor även regleras i andra föreskrifter som exempelvis föreskrifterna om ensamarbete eller om hot och våld.

Utredaren föreslår också förändringar när det gäller det så kallade rådighetsansvaret. Arbete genom digitala arbetsplattformar och egenanställningsföretag ser i dag ut på ett sådant sätt att det är oklart vem som har ansvaret för arbetsmiljön. Vid entreprenadarbete kan det vara svårt för en arbetsgivare att ta sitt arbetsmiljöansvar när arbetet utförs på ett arbetsställe där arbetsgivaren inte har möjlighet att styra över arbetet.

Utredaren anser att det ofta är uppdragsgivaren som har inflytande över arbetsmiljön. Därför föreslås att den som anlitar egenföretagare, frilansare, plattformsarbetare eller underentreprenörer får ett arbetsmiljöansvar. Ansvaret ges om uppdragsgivaren styr över arbetet på så sätt att uppdragsgivaren har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmiljön.

Utredaren skulle också lämna förslag för mer företagshälsovård. För att får fler arbetsgivare att tänka efter om de har behov av att anlita företagshälsovården i det systematiska arbetsmiljöarbetet föreslås ett förtydligande i arbetsmiljölagen. Utredningen slår också ett slag för samverkan mellan fack och arbetsgivare och vill att det tydligt framgår att frågor om företagshälsovård i det förebyggande arbetet ska behandlas i skyddskommittén. På så sätt bidrar förslaget till att stärka samverkan, påpekas det i utredningen.

//KARIN NILSSON

SANKTIONSAVGIFTER ÄR INTE BÖTER
En sanktionsavgift är en avgift och kan i dag i vissa fall krävas direkt av Arbetsmiljöverket. Lägsta beloppet är 1 000 kronor och max är 1 000 000 kronor.  Sanktionsavgift är inte samma sak som böter. Böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en bestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling. Ett sådant arbetsmiljöärende hanteras därför av polis och går sedan vidare till åklagare och domstol.
KÄLLA: Arbetsmiljöverket