Migranters arbetsvillkor måste undersökas

Lantarbetare som kommer till andra länder för att arbeta under säsong, löper större risk att skadas och dö under arbetet, än inhemska arbetare, visar internationell forskning. Undermåliga bostäder, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, långa arbetstider och låg lön, social isolering och brist på stöd från samhället, hör till migranternas levnadsvillkor.

Mycket tyder på att även migrantarbetare i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden, bortom rättslig kontroll och insyn, konstateras det i kunskapsöversikten Migrantarbete inom den gröna näringen, framtagen i samarbete mellan Lunds universitet, Malmö högskola och SLU Alnarp.

Men trots detta råder en skriande brist på kunskap om hur migranterna i Sverige verkligen har det, konstaterar Måns Svensson, forskare i rättssociologi vid Lunds universitet och en av rapportens författare.
– Vi måste få mer forskning, annars kommer vi inte vidare. Vi har förmodligen samma problem som i andra länder, samtidigt saknas systematisk kunskap hos oss.

Nya tekniska lösningar behövs också.
– Om man nu måste plocka gurkor manuellt borde man inte behöva hänga upp och ner när man gör det, som i gurkflygaren.
Gurkflygaren är en anordning som hängs bakom en traktor, en slags vinge som bär upp till 15 plockare som hänger framåtlutade. Arbetsmiljöverket har kritiserat anordningen, som efter det försetts med ett gummiband, för att minska skakningarna i det annars löst hängande huvudet.

Konsumenter skulle också kunna bidra, påpekar Måns Svensson, genom att köpa frukt och grönsaker som certifierats för att visa att de producerats under drägliga arbetsvillkor.
– Det är lite konstigt att vara stolt över närproducerat, samtidigt som man inte har kläm på hur det har producerats.

Antalet migrantarbetare har ökat globalt, ända sedan 80-talet. Det är svårt att beräkna hur många migrantarbetarna är i Sverige. Siffran 2000 som nämns i rapporten är med största sannolikhet för låg, bland annat eftersom det ligger i sakens natur att företagare inte uppger om de har papperslösa anställda.

Vilka följder får migrantarbetarnas villkor för branschen i stort?
– Sådant som skapar en dräglig arbetsmiljö kostar. Om många inom jordbruket skulle bryta mot regleringar och ha en undermålig arbetsmiljö skulle det påverka marknadspriset. Fler företagare skulle pressa priset, med en förslumning av arbetsmiljön som trolig följd.

Varför har inte migranternas arbetsvillkor undersökts mer hittills?
– Om jag ska spekulera så gissar jag att vi har svårt att tro det om oss själva. Vi vill tro att vi har ett fungerande system, även för migrantarbetare.