Läkare har sällan kontakt med arbetsgivare

En pusselbit som ofta saknas är information om patientens arbetssituation. FOTO: National Cancer Institute/Unsplash

SJUKSKRIVNING Nästan nio av tio läkare i primärvården anser att ett sjukskrivningsbeslut blir bättre om de har kontakt med patientens arbetsgivare. Det är dock bara fyra av tio som har den kontakten. Det framkommer i en avhandling vid Göteborgs universitet som lyfter flera utmaningar för läkare vid sjukskrivning för psykisk ohälsa.

– Läkare tycker att detta är svårt, med all rätt. Det är en komplex uppgift där de inte fullt ut har det stöd de behöver, säger Paula Nordling, läkare och disputerad vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Grunden för sjukskrivning är den kliniska undersökningen, men annat i patientens liv på jobbet och privat påverkar också arbetsförmågan. Dessa faktorer kan vara svåra för läkaren att bedöma. Särskilt problematisk är bedömningen vid psykisk ohälsa som depression, ångest och stressrelaterade tillstånd.

En pusselbit som ofta saknas är information om patientens arbetssituation. Baserat på en stor enkätstudie från Karolinska Institutet undersökte Paula Nordling hur ofta 4 228 primärvårdsläkare hade kontakt med sjukskrivna patienters arbetsgivare, och om de var nöjda med dessa kontakter.

Paula Nordling, Göteborgs universitet.

Hela 86 procent av primärvårdsläkarna ansåg att kontakter med arbetsgivare var viktigt för kvaliteten på deras arbete med sjukskrivning. Däremot var det bara 39 procent som rapporterade att de hade kontakt med arbetsgivare, själva eller via annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Läkarnas nöjdhet med arbetsgivarkontakterna var i sin tur kopplad till huruvida de ansåg sig ha stöd från sin chef och tillräckliga resurser i arbetet med sjukskrivningar.

I ett försök att underlätta kontakter mellan läkare, patient och arbetsgivare utvecklade Paula Nordling ett enkelt kommunikationsstöd i form av ett frågeformulär, Resurslappen, som användes i en studie i primärvården.

En del av de totalt cirka tjugo frågorna besvarades gemensamt av patient och läkare, en del av patient ihop med chef eller arbetsledare. Enligt användarna kunde upplägget bidra till förbättrad kommunikation om hälsa och arbetssituation, och till ökad förståelse av hur psykiska tillstånd kan påverka arbetsförmågan. 

Deltagande patienter framhöll värdet av att deras situation gavs legitimitet. Överlag betonade användarna vikten av ärlig kommunikation, tillit och ordentligt avsatt tid för samtalet om psykisk ohälsa och arbetssituation.

Enligt Paula Nordling tyder resultaten i hennes avhandling på att det behövs insatser på både individ- och organisatorisk nivå för att stärka läkares arbete med sjukskrivningsärenden.

– Läkare behöver mer kunskap om det komplexa samspelet mellan individ och kontext i sjukskrivningssituationen. Läkare behöver också organisatoriska förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete i sjukskrivningsärenden. Konkreta resurser i form av tid, riktlinjer, stöd från ledningen, och möjligheter till samarbete både inom och utanför kliniken kan underlätta läkares bedömningar av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning.

//ELSA FRIZELL