Lagstiftarna missar det digitala arbetslivet

Arbetsmiljöproblemen växer i takt med allt fler yrkesgrupper blir beroende av digitala stödsystem. Men arbetsmiljölagstiftningen på området släpar efter.

Det konstaterar forskare vid KTH och Uppsala universitet som för Arbetsmiljöverkets räkning kartlagt kunskapsläget om det digitala arbetslivet.

I rapporten konstateras att arbetslivet blir allt mer digitaliserat. Antalet digitala redskap som anställda förväntas känna till och kunna använda ökar stadigt. Det innebär också att kraven på att ha rätt digital kompetens ökar.

Den ökade teknikanvändningen inom alla områden har också lett till att gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Enligt Jan Gulliksen,   professor på KTH och en av författarna till rapporten,   skapar det för många en osäkerhet om hur de kan uppfylla kraven. Resultatet blir att många arbetar för mycket och får för lite vila.

Många studier pekar på att de digitala arbetsmiljöproblemen är stora. Bristerna kostar mångmiljardbelopp per år bara i förlorad effektivitet i arbetet. Därtill kommer kostnader för belastningsskador, sjukskrivningar och sjuknärvaro

Digitaliseringen av arbetslivet omfattar de flesta av dagens arbetsmiljöer. Allt mer arbete görs med hjälp av digitala stödsystem. Läkare och sjuksköterskor är beroende av dem, hemtjänstpersonalen använder digitala hjälpmedel för att planera och föra bok över sitt arbete, osv.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar t ex att 78 procent av alla yrkesverksamma i Sverige använder persondator i sitt arbete. 45 procent använder dator mer än halva arbetsdagen. 20 procent i stort sett hela tiden. Men i denna kartläggning tar man inte upp användning av annat än persondatorer, varför den totala andelen som arbetar med digitala verktyg är ännu högre, enligt kunskapsöversikten.

Enligt forskarna borde det gå att göra saker bättre. Till allra största del är de digitala arbetsmiljöproblemen onödiga och kunde minimeras och förebyggas. En orsak till problemen är att det ställs för få skarpa krav på den digitala arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket behöver mer kompetens på området för att kunna inspektera sådana arbetsmiljöer och också döma ut otjänliga miljöer där det behövs, anser forskarna.

De menar att dagens lagstiftning, i första hand arbetsmiljölagen och bildskärmsföreskriften, AFS 1998:05, är föråldrad och otillräcklig. De lagar och regelverk som beskriver kraven på en god digital arbetsmiljö bör därför moderniseras.