Lågstatusyrken utsatta under pandemin

Lågstatusyrken har varit utsatta för smittspridning. FOTO: Colourbox

STUDIE Smittspridningen av covid-19 har varit hög bland personer i lågstatusyrken. Det beror bland annat på många nära kontakter med andra och brist på skyddsutrustning, enligt en intervjustudie från Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.

Yrken med låg lön, låga utbildningskrav och hög andel utlandsfödda arbetare är överrepresenterade när det gäller förekomst av covid-19.

Forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet har därför genomfört en intervjustudie om smittspridning bland taxiförare, buss-och spårvagnsförare, pizzabagare, städare och fastighetsskötare. De intervjuades ursprungsländer var Irak, Palestina, Somalia, Syrien och Turkiet. Intervjuerna gjordes på olika språk.

Resultatet visar att smittriskerna främst kom sig av brist på skyddsutrustning och nära kontakter med andra.

De flesta hade många sociala kontakter både med kollegor och andra. Taxiförare kunde ha direkta instruktioner att hjälpa resenärer vid färdtjänstkörningar. ”När vi bokas, står det i detalj att vi måste upp i lägenheten för att ta ner kunden till bilen, de flesta är äldre, de behöver hjälp från lägenhetsdörren till bildörren”, berättar en taxiförare.

Sjukhusstädare beskriver trånga utrymmen och sena skyddsinsatser. Till exempel var plasthandskar sommaren 2020 den enda skyddsutrustning som fanns vid städning av salar där covidpatienter vistats.

Deltagarna var själva medvetna om att covid-19 kan smitta via ytor och var noggranna med rengöring, men i praktiken kunde det vara svårt. Städarna delar till exempel ytor och material med många andra.

De intervjuade berättade också om arbetsgivare som såg mellan fingrarna när personal kom till jobbet med uppenbara sjukdomssymtom.

Det fanns även brister i hur information om krisen spreds. Många kände inte till Folkhälsomyndigheten och nåddes heller inte av information på ett språk som de förstod. Vårdcentralen var dock ett ställe som flera tyckte att de kunde vända sig till för att få information.

En bussförare beskrev läget våren 2020 så här: ”Svenska barn slutade ta bussen, våra landsmän och deras barn fortsatte att åka buss. Jag kände att svenskar hade mer information om corona”.

Det var endast elva personer som intervjuades i studien, men forskarna betonar att de fått fram information från grupper som sällan deltar i forskningsstudier. Tanken är att lyfta strukturella ojämlikheter och förhoppningen är att resultaten kan användas i utveckling av anpassade åtgärder när det gäller smittskydd och arbetsmiljöarbete.

//ANN PATMALNIEKS

Läs studien Arbetsrisker, livsvillkor och bristande tillgång till information