Kunskapen om OSA måste höjas

Nu fyller reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) två år. Kunskapsluckorna är dock stora, visar en undersökning med drygt 2000 skyddsombud. På många arbetsplatser har föreskrifterna dock gjort skillnad.

Det är fackförbundet Vision, med medlemmar inom välfärdssektorn, som låtit sina skydds- och huvudskyddsombud tycka till om de numera två år gamla OSA-föreskrifterna. Föreskrifterna handlar bland annat om stress, arbetsbelastning och kränkande särbehandling och får sägas vara den största förändringen inom arbetsmiljöområdet under senare år.

Drygt 2000 skyddsombud har svarat på Visions enkät.

Resultaten visar att kunskaperna om, och användningen av, OSA-föreskrifterna skiljer sig mycket åt. Bland annat uppger en fjärdedel av ombuden att de har liten eller minimal kunskap om föreskrifterna. Ungefär lika många säger att föreskriften används lite eller inte alls på deras arbetsplats.

Samtidigt anser nära 57 procent att de nya reglerna ger ett bra stöd i rollen som skyddsombud. Mer än vart tredje ombud anser också att föreskrifterna påverkat hur arbetsgivaren jobbar.

– Min slutsats är att föreskrifterna är ett bra verktyg men att de borde användas mycket mer. Man måste höja kunskapen, både bland skyddsombud, chefer och politiker. Här har arbetsgivarna och vi fackliga organisationer ett gemensamt ansvar, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, till Du&jobbet.

Hon anser att alla chefer med personalansvar och även skyddsombud bör gå en kortare utbildning som handlar om föreskrifterna. Även lokala politiker bör gå en sådan utbildning eftersom arbetsmiljöansvaret i offentliga verksamheter ytterst är deras, fortsätter Vision.

Anders Rooth är huvudskyddsombud för Vision på förvaltningen Arbete och välfärd i Kristianstad kommun. I sin roll har han bland annat deltagit på ett antal arbetsplatsträffar och informerat om föreskrifterna. Vision ska också bjuda in alla lokala ombud på kommunen för att sprida mer kunskap om vad föreskrifterna innehåller, och hur de kan användas.

– Jag tycker att föreskrifterna är bra och tydliga. Under hösten och vintern har jag haft flera ärenden där jag har kunnat ta stöd där, säger Anders Rooth till Du&jobbet.

Främst har det varit frågor som rör kränkande särbehandling men också något fall som gällt för tung arbetsbelastning.

Kunskapen bland kommunens chefer skiftar, anser han.

– En del chefer är väl insatta, andra är det inte. Men där kunskapen saknas kan det också handla om att cheferna är överbelastade.

Han vill också skicka med ett budskap till kommunens chefer och HR-avdelning – ta vara på skyddsombudens kunskaper.

– Bjud in oss att prata om OSA-föreskrifterna när det är arbetsplatsträffar. Använd oss som en resurs, säger han.

//OSCAR MAGNUSSON

Mer resultat ur undersökningen:

•  Vart fjärde skyddsombud upplever att kunskapen om OSA-föreskriften är liten eller minimal. 50 procent uppger att de varken har stor eller liten kunskap.
• Drygt 35 procent tycker att arbetsgivaren har stor eller mycket stor kunskap om OSA medan 18 procent uppger att deras arbetsgivare har liten eller ingen kunskap alls.
• Nära tre av tio tycker att OSA-föreskrifterna används i stor eller mycket stor utsträckning på arbetsplatsen. Nästan lika många uppger att de används lite eller inte alls.
• Många skyddsombud upplever att man måste trycka på för att föreskriften ska användas.
• Var femte skyddsombud tycker att föreskriften bidragit till att förbättra arbetsmiljön i stor utsträckning.
• 36 procent tycker att föreskrifterna påverkat hur arbetsgivaren arbetar. 28 procent tycker inte att de har påverkat.
• Svarsfrekvensen var 47 procent. Merparten som svarade var kvinnor.

Läs hela undersökningen här.

Vill du läsa mer om hur OSA-föreskrifterna använts i praktiken? Du&jobbet har skrivit om frågan förut. Läs här.

Vill du prenumerera på Du&jobbet? Så här gör du.