Jämställt – men bara på synliga toppjobb

Ett tiotal forskare har, i ett samarbete över flera nordiska länder, kartlagt toppositionerna inom politik, förvaltning och näringsliv i Norden – och presenterade en jämförande studie igår.

– Kvinnorna finns främst inom politiken och på offentligt styrda positioner. På andra områden är det en överväldigande del män på toppositionerna. Det är anmärkningsvärt, sa Anita Göransson, professor vid Linköpings universitet, som har lett den svenska delen av studien.
Hennes slutsats är att kvinnor rekryteras till synliga positioner, där det finns ett politiskt tryck på ökad jämställdhet. Maktpositioner i kommunledning och i näringslivet är inte utsatta för samma tryck och därför inte heller lika jämställda.

Det finns vissa skillnader mellan de nordiska länderna. På kommunledningsnivå är Sverige mest jämställd, men det betyder inte någon könsbalans, utan att cirka 30 procent är kvinnor. I Danmark är motsvarande siffra bara 7 procent (andelen kvinnliga borgmästare).
– Att vara heltidspolitiker innebär verkligen heltid, 24 timmar om dygnet. Kvinnorna frågar sig om de får ihop jobbet med familj och barn, medan männen inte behöver tveka på samma sätt, kommenterade Lennart Gabrielsson (Fp), vice ordf. i Sveriges Kommuner och Landsting.

I näringslivet är läget som sämst. Men även här finns anmärkningsvärda skillnader mellan länderna. I Norge, som har infört lagstadgad kvotering av kvinnor till börsnoterade aktiebolagsstyrelser, har andelen kvinnor i dessa ökat från 2 procent 2002 till 36 procent 2008.
I Sverige är motsvarande siffra 19,5 procent. Även här har andelen kvinnor ökat markant (från 3,5 procent 1996 till 19,5 procent 2009) – och även det hoppet förklaras med hot om kvotering.

– Det är nödvändigt med kvotering även här i Sverige. Även om vi skulle lyckas upprätthålla hotet om lagstiftning skulle det ta 40 år att få ett mer jämställt näringsliv, sa Ulla Andersson (V), riksdagsledamot och ekonomisk talesperson, i en debatt efter rapportens presentation.

Folkpartiets Tina Acketoft, riksdagsledamot, var tveksam till kvotering.
– Jag efterlyser mer kunskap om vad det kan leda till. Det finns mängder med andra åtgärder man kan ta till, sa hon och nämnde bland annat rotavdraget och avdraget för hushållsnära tjänster, som underlättar vardagen för både kvinnor och män.

Rapporten ”Kön och makt i politik och näringsliv” kommer snart att finnas tillgänglig på Nordiska rådets webbplats. För att komma till en artikel baserad på fakta från rapporten kan du klicka här.