Högre risk för självmord i enkla jobb

Den troligaste förklaringen till att andelen självmord skiljer sig åt mellan yrken handlar om olika grad av psykosocial stress i yrkena. Det framgår av en ny kunskapsöversikt om arbetsplatsens betydelse för självmord som getts ut av Göteborgs universitet med stöd av AFA försäkring.

I Sverige sker 14,8 självmord per 100 000 personer, något som ligger under genomsnittet för Europa. Det är vanligare bland män än bland kvinnor.

Mer än vart femte dödsfall under 40 år beror på självmord. Många är alltså yrkesverksamma vid händelsen. Årligen har 10-15 procent av befolkningen tankar på självmord. Det finns en ökad medvenhet om att arbetslivet är en viktig arena för att förebygga självmord, enligt översikten.

Genom att analysera studier från olika länder kommer man fram till att högst risk för självmord finns i okvalificerade jobb som t ex servicearbetare, städare och maskinoperatörer. Den gruppen har mer än dubbelt så hög risk som personer med hög utbildning och arbetsledande ställning.

Det finns dock välutbildade grupper med förhöjd risk, till exempel kvinnliga läkare och manliga och kvinnliga sjuksköterskor.

Olika faktorer på arbetsplatsen inverkar, bl a:

• Psykosociala stressfaktorer. Exempelvis har mobbning visat sig ha samband med självmordstankar.
• Tillgång till metoder för självmord, som mediciner eller skjutvapen. Det är känt att läkemedel oftare används av sjukvårdspersonal och vapen av poliser och lantbrukare.
• Man exponeras i yrket för död eller självmord.
• Attityder i en yrkesgrupp. T ex kan manligt dominerade grupper vara obenägna att söka hjälp för psykisk ohälsa.
• Personlighetsfaktorer som kan spela in vid yrkesvalet. Överrisk bland veterinärer har i en studie haft samband med preferenser för att jobba med djur istället för människor och bristande social förmåga.

I rapporten studeras också arbetsplatsinriktade program för att motverka självmord, de flesta i USA och Australien. De har ofta varit riktade till yrkesgrupper med förhöjd självmordsrisk som militärer eller lantbrukare.

Inriktningen har ofta varit att utbilda några kollegor att känna igen tecken på självmord och att kunna hänvisa vidare till professionell hjälp. Få program har haft fokus på faktorer i jobbet som dåligt psykosocialt klimat, brist på inflytande eller osäkra anställningar. Få av insatserna är utvärderade.

Kunskapsöversikten pekar på behov av mer forskning när det gäller att förklara skillnaderna mellan olika yrken. Mycket tyder på att en bra psykosocial arbetsmiljö kan förebygga. Det är också viktigt att minska tillgången till t ex vapen och mediciner.

Frågan om hur stor andel av självmorden i yrkesverksamma åldrar som beror på arbetet saknas det uppgifter om.

-Det beror på att ingen vet hur stor andelen är. Det behövs mer forskning på området, kommenterar Bengt Järvholm, professor vid Umeå universitet, som presenterade översikten på AFA:s seminarium. Självmord beror ofta på flera faktorer.

Enligt Folkhälsorapporten 2917 är risken högre bland sjukskrivna och arbetslösa jämfört med dem som arbetar.

Översikten har gjorts av Alison Milner, University of Melbourne och Anthony D La Montagne, Deakin University.