Höga krav i arbetet ökar risk för depression

Stödet för att människor riskerar att drabbas av depressioner pga höga psykiska krav på jobbet har visat sig vara betydligt starkare än vid tidigare studier, säger Ingvar Lundberg, professor vid institutionen för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Han är en av dem som står bakom den nya kunskapsöversikten ”Kan arbetsvillkor orsaka depressionstillstånd?”, som studerar sambandet mellan arbetsvillkor och depression eller depressiva symtom under åren 1985-2012.

Tidigare studier av kopplingen mellan arbete och depression har haft brister. Använder man mätmetoder där deltagarna gör självskattningar kan det slå fel, eftersom den som är nedstämd kan bedöma sin arbetsmiljö som sämre än vad någon som mår bra skulle göra. Detta kan leda till överskattning av sambandet mellan dåliga arbetsförhållanden och depression.

De senaste åren har det gjorts flera mer avancerade studier, som inte bygger på deltagarnas egna uppfattningar. I kunskapsöversikten finns fem sådana studier med. Fyra av dem visar ett klart samband mellan höga psykiska krav i arbetet och depression eller depressiva symtom.

Tre av dessa studier undersöker sambandet mellan överbeläggningar på sjukhus och senare depression eller uttag av antidepressiva mediciner. De handlar bland annat om ökade arbetskrav pga överbeläggningar för sjuksköterskor och läkare i Finland, som fått diagnosen depression eller tagit ut antidepressiv medicin. En annan av studierna rör industriarbetare i USA, vars arbete följdes under fem år. Kraven i arbetet bedömdes av yrkeshygieniker, utifrån en s k jobbexponeringsmatris. Personer med högre arbetskrav insjuknade oftare i depression än kollegor med lägre arbetskrav.

Ingvar Lundberg påpekar att forskarna ännu inte har benat ut exakt vad i överbeläggningarna som innebär den största påfrestningen för personalen, men säger:
– Det här ger ytterligare stöd för att Arbetsmiljöverket och andra som agerat mot överbeläggningarna är rätt ute.
Bengt Järvholm, professor vid Umeå universitet och en av översiktens redaktörer, pekar på att det även finns positiva faktorer som kan förebygga depression.
– Det kan vara nog så viktigt att i framtiden tillföra forskning av vad som är bra, om faktorer som bidrar till att det inte uppstår depressioner.

Rapportförfattarna finner svagt stöd för andra psykosociala faktorers samband med depressiva tillstånd, faktorer som bristande kontroll, svagt socialt stöd, ”job strain” (kombinationen av höga krav med låg kontroll), beslutsutrymme, bristande stimulans och osäker anställning. Detta betyder dock inte att man vet att sambandet saknas, utan beror på att det är färre studier, av sämre kvalitet, som rör dessa faktorer.
– Frånvaro av evidens är inte ett bevis på att det inte har betydelse, understryker Bengt Järvholm.

Kunskapsöversikten publiceras i skriftserien Arbete och hälsa, som ges ut av Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet. AFA Försäkring har finansierat.