”Här finns arbetskraft!”

Skapa en arbetsmiljö som fungerar för de flesta, uppmanar Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR. FOTO: Linnea Bengtsson

DEBATT Bristande fysisk tillgänglighet och okunskap hos arbetsgivare är bland de största hindren på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Men det finns lösningar, skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Antalet personer i arbetsför ålder är lågt i relation till antalet barn, unga och äldre, vilket innebär att arbetsmarknaden är i obalans. Trots detta har många människor med funktionsnedsättning svårt att få jobb. Så har det varit i decennier, oavsett konjunkturläge och politiskt styre, och även den senaste statistiken visar att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning är lägre än för andra; 67 procent år 2020, jämfört med 77 procent i befolkningen totalt.

Bland DHR:s medlemmar vittnar många om långa handläggningstider för att få individuellt stöd hos Arbetsförmedlingen eller bidrag till arbetshjälpmedel. Att det tar lång tid är problematiskt eftersom en arbetsgivare oftast inte kan vänta i månader på att tillsätta en tjänst. DHR har i samtal med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark lyft fram behovet av lika service i landet när det gäller Arbetsförmedlingens tjänster. Vi menar också att det behövs ett krav på utbildning om mångfald för de privata matchningsföretag som växer fram.

Men det är framför allt hos arbetsgivarna som de stora förändringarna kan göras för att fler människor ska få jobb. Att skapa en arbetsmiljö som fungerar för de flesta, utan extra anpassningar eller särlösningar, är ett första steg. Att våga ställa frågor och kommunicera kan vara nästa. Det går inte att gissa sig till vad en annan människa behöver. Arbetsgivare bör därför fråga en framtida medarbetare vad den behöver för att det ska fungera så bra som möjligt på arbetsplatsen.

Det kan också vara läge att se över rekryteringsrutiner och kravprofiler. Vad är krav och vad är enbart önskemål? Vilka uppgifter ska utföras? En uppgift kan utföras på flera sätt. Att lägga fokus på personliga egenskaper och skippa alltför automatiserad CV-granskning kan också bidra till att kompetensen hos en person med funktionsnedsättning blir tydlig.

Pandemin har varit ett gissel för oss alla, men den kan också ha förändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden så att fler kan få chansen till ett jobb. Distansarbete, flexibel arbetstid och digitaliserade möten kan även fortsättningsvis underlätta för personer med funktionsnedsättning att vara yrkesverksamma. DHR menar att arbetsgivare bör se till att behålla de här möjligheterna även efter pandemin i de branscher där det fungerar. Att en outnyttjad arbetskraft står i farstun och väntar på att äntligen få göra en insats är inte värdigt eller rimligt, vare sig för individen eller samhället.

Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet