Här är yrkena med flest lågutbildade

Hur ser arbetsmarknaden ut för dem med högst grundskola? Det är en grupp som ökar genom de nyanlända. Du&jobbet har med hjälp av SCB tagit fram yrkena där flest med låg utbildning är verksamma.

Det är lite oklart hur många jobb som kan utföras med enbart grundskola. Klart är dock att den som bara har det har mött växande svårigheter under 2000-talet – då antalet lågutbildade vuxna ökat i antal pga flyktingmottagandet. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda utan gymnasium låg på 37 procent 2014. Dessutom: alla vill inte plugga vidare. Cirka var fjärde ungdom lämnar gymnasiet utan betyg.

Det har funnits en politik i Sverige som gått ut på att avskaffa enkla jobb. Samhället skulle utbilda för att kvalificera arbetskraften till mer avancerade insatser i marschen mot kunskapssamhället. Att enkla jobb flyttades utomlands eller rationaliserades bort sågs som naturligt.

Arbetsgivare har höjt utbildningskraven, t ex ersatt biträdesjobb i vård och omsorg med undersköterskor, tagit bort barnskötare på dagis till förmån för förskollärare och sagt upp sekreterare m fl.

Det finns förstås ändå enkla jobb. I Sverige har knappt var tionde anställd max grundskola, eller 404 000 personer, enligt SCB. De flesta är män. Merparten är över femtio år. Nu tillkommer fler unga.

Ser man till de lediga jobben hos Arbetsförmedlingen saknar ca 5 procent krav på utbildning. Forskare bedömer dock att det finns betydligt fler jobb där grundskola räcker.

Enligt Levnadsnivåundersökningen (LNU) var det 29 procent av jobben 2010, uppger Michael Tåhlin, professor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.  Det har skett stora förskjutningar sett över längre tid; ca 35 år tidigare, 1974, krävdes ingen utbildning utöver den obligatoriska skolan för 60 procent av jobben.

– Inom många områden har det blivit färre arbetare och fler tjänstemän, och utbildningskraven har ökat. Detta gäller framför allt för kvinnor. Under 2000-talet ökar dock kraven inte längre i samma takt.

I praktiken har det dock visat sig svårt att få jobb utan gymnasium.

– Arbetsgivare kan kräva högre utbildning än vad som behövs om det råder konkurrens om jobben. Det kan vara ett sätt att förvissa sig om att de sökande har rätt personliga egenskaper. Att de är skötsamma, har gått upp på morgonen och klarat skolan.

Kravet på gymnasium handlar i hög grad om att hitta rätt slags person, konstaterar även Sten Gellerstedt, utredare på LO. Och det är inte konstigt, tycker han.

– Gymnasium är ju disciplinerande, den funktionen har skolan alltid haft. Man lär sig passa tider, jobba ihop med andra, osv. De som hoppar av låter sig av olika skäl inte anpassas. Gymnasium ger ju även kunskaper som är viktiga i alla yrken, som att kunna tala engelska med kunder, bra även för hotellstädare.

Han påpekar dock: de som saknar gymnasium i ett land som Sverige är en speciell grupp.

– Det är skillnad på att ha låg utbildning på grund av att ingen finns att få, än att göra det för att man inte klarar av att sköta sina studier.

Är man ute efter social anpassning är det alltså inget riktigt rättvisande kriterium vad gäller nyanlända. I vilka yrken finns då de lågutbildade? Du&jobbet har tagit fram de tio där flest personer med max grundskola är anställda (se faktaruta).

Yrket som sticker ut är städare. Här har var tredje eller drygt 21 000 personer max grundskola. Merparten har alltså längre utbildning, vanligast är tvåårigt gymnasium, 7 procent har tre års högskola. Tre av fyra är kvinnor. Hälften av städarna är utlandsfödda – det är jobbet med allra störst andel. På arbetsmarknaden som helhet är ca 15 procent utlandsfödda.

Andra yrken med många lågutbildade är mansdominerade lager/terminalarbete och lastbilsförare, respektive kvinnodominerade vårdbiträde, köksbiträde, personlig assistent och butikssäljare. I samtliga är vanligaste utbildningsbakgrund två- eller treårigt gymnasium. I sju av tio yrken är utlandsföddas andel högre än snittet för landet.

– Städare har traditionellt haft låg status. Men det är inte så alldeles enkelt att städa snabbt och bra. Man ska kunna hantera tekniken och kemikalier och arbeta rätt utan att slita ut sig, kommenterar Sten Gellerstedt, som tycker att de tio yrkena på listan är de man kunde vänta sig. Han håller med om att grundskola i botten räcker i de flesta fall.

Arbeten med många lågutbildade kommer sannolikt att vara aktuella för nyanlända. Det viktigaste är att de får tillfälle att öva språket, tycker Sten Gellerstedt.

– De ska inte placeras för sig själva eller ihop med andra med utländsk bakgrund. När många med samma nationalitet kom, som efter kuppen i Chile, sökte de sig ofta till varandra och lärde sig inte bra svenska. Det är något att se upp med.

Man behöver också tänka på att blanda olika åldrar, hitta lösningar för kvinnor som aldrig arbetat utanför hemmet och kunna hantera mångfald, mm.

– Det kommer att bli allt viktigare att se till att arbetslagen fungerar. Det är en utmaning.

Många klarar även tjänstemannajobb med enbart grundskola. Flest är företagssäljarna, 6561 har högst grundskola och utgör 7,2 procent av alla. Det gäller även 10 procent av cheferna inom bygg, anläggning och tillverkning, och 7 procent av alla VDar. Även inom andra tekniska yrken har en del gått den långa vägen. De flesta är äldre.

Hur påverkas då synen på ett yrke av att många lågutbildade jobbar i det? Michael Tåhlin säger:

– Utbildningskraven är centrala. De bestämmer i hög grad till vilken klass det räknas. Arbetets svårighetsgrad indikeras ganska tydligt av hur lång tid det tar att lära sig, både tiden i skolbänken och på arbetsplatsen.

Om man frågar människor vilken prestige de tillskriver olika yrken, så är uppfattningarna förbluffande konstanta både över tid och beroende på i vilket land man frågar, konstaterar han. Och just arbetets svårighetsgrad har visat sig vara nära kopplad till hur olika yrken värderas av människor i allmänhet.

I en studie som Du&Jobbet redovisat hade diskare, gatuköksbiträde, städare och sophämtare allra lägst status – dvs yrken när man gör rent efter andra och där utbildningskraven är låga. Toppade listan gjorde ambassadör, läkare och domare.

När utbildningspolitiken ändras kan dock kraven och även statusen ändras. Om yrkesskolan (yrkesförberedande gymnasieprogram) förlängs från två till tre år, blir de nya kraven tre års utbildning utöver grundskola – även om uppgifterna inte ändrats så mycket. Och tvärtom, om fler lågt utbildade kommer till yrket kan statusen sjunka?

– Det är möjligt, men inget vi kan se i våra undersökningar.

Ett yrkes lönenivå höjs däremot mycket måttligt om högre utbildade söker sig till det, ifall utbildningen inte behövs, konstaterar han. I samtliga yrken på Du&jobbets lista har en majoritet två- eller treårigt gymnasium – fastän man kan klara sig utan.

Det handlar i hög grad om att personerna inte hittar något jobb på sin egen nivå, säger Michael Tåhlin.

– Utbildningsexpansionen har gått snabbare än höjningen av kraven i arbetslivet. Och unga kan ha lämnat en teoretisk gymnasielinje utan att gå vidare, alltså sakna yrkeskunskaper, eller ha utbildning som inte efterfrågas. De överutbildade är troligen en heterogen grupp, säger han.

– De kan vara missnöjda, uttråkade och vilja vidare. Eller vilja ägna sig åt intressen de inte kan försörja sig på och tycka det är bra att tjäna brödfödan på enklare jobb, som spärrvakt t ex.

Är då mer utbildade bättre än övriga på ett enkelt jobb? Tveksamt, tror han. Det borde i så fall synas i lönekuvertet och det gör det knappast.

Överutbildning betalar sig dåligt, enligt Michael Tåhlin.

– Man får inte mycket för det sett till lönen, och utvecklingsmöjligheterna i enkla jobb är små oavsett individens utbildning.

Det tyder på att arbetslivet inte är så flexibelt med möjligheter till anpassning av arbetsuppgifter inom olika jobb till enskilda individers egenskaper, trots vad som ibland påstås i debatten. De flesta jobb tycks ha fasta konturer.

IT kan vara ett område där de formella kraven kan vara mindre, och där anpassning mellan individer och arbetsuppgifter kan vara vanligare.

Politiken som medverkat till färre enkla jobb är inte entydigt positiv, tycker Michael Tåhlin. Strävan att minska ojämlikheten inom arbetslivet kan leda till en ökad ojämlikhet totalt sett med många utanför arbetsmarknaden, både unga som inte vill plugga och nyanlända.

– Man borde införa fler tjänster som sjukvårdsbiträde eller barnskötare, istället för att avskaffa dem. Det skulle öka tillgången på ingångsjobb och minska stressen för andra yrkesgrupper. Många efterfrågar enkla jobb under någon period i livet.

Han efterlyser alltså fler enkla arbeten, men även jobb på andra nivåer.

– Idag blockeras enkla jobb av högre utbildade som i de flesta fall skulle föredra att arbeta med annat. Han tycker t ex att ett jättelikt rutsystem vore bra. Ett RUT för alla, Folkhemmet 2.0

– Vi borde kollektivisera många tjänster som utförs i hemmen. Man skulle t ex kunna lämna tvätten vid soptunnan, hämta sin färdiglagade mat på vägen från jobbet och få hjälp hemma med IT. Det skulle ge många ett bättre liv med mindre stress, fler enkla jobb och på sikt även mer avancerade genom den utveckling och administration som krävs.

Svårigheten att få arbete orsakar både lidande, ohälsa och kostnader.

– Men det är inte arbetsuppgifter som saknas, bara en klok organisation av dem. Många människor har alldeles för mycket att göra, särskilt om betalt och obetalt arbete läggs ihop, samtidigt som stora grupper saknar sysselsättning. För att lösa dessa obalanser behövs stora grepp.

//EVA BERLIN

De tio yrkena med flest lågutbildade (flest anställda med max grundskola 2014).

  1. Städare, 21 361 lågutbildade (31 procent av samtliga i yrket).
  2. Lager/terminalarbete 13 967 (19 procent).
  3. Vårdbiträden 13 684 (18 procent).
  4. Restaurang/köksbiträde 12 398 (20 procent).
  5. Lastbilsförare 11 696 (21 procent).
  6. Personliga assistenter,  9 956 (15 procent).
  7. Butikssäljare, daglighandel,  9 906 (14 procent).
  8. Butikssäljare, fackhandel,  9 686 (11 procent).
  9. Fastighetsskötare, 8040 (22 procent).
  10. Maskinställare/maskinoperatör 7 335 (16 procent).

Källa: SCB Yrkesregistret , anställda 16-64 år.