Här är kontorstypen som gör oss mer osams

Här är kontorstypen  som gör oss mer osams

Kontorets utformning påverkar graden av konflikter. Vi grälar mest i kombikontor, enligt en ny undersökning.

Kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson, KTH, har undersökt om kontorstypen påverkar konflikter på arbetsplatser och om det finns skillnader mellan kvinnor och män.

Resultatet är att kontorets utformning har betydelse för konflikter: de är som störst i de aktivitetsbaserade kontorstyperna: kombi- respektive flexkontor. Enligt Christina Bodin Danielsson är det faktum att man jobbar i team i dessa kontor som har en negativ påverkan, eftersom grupparbete i sig leder till konflikter.

Flexkontor är sådana utan personliga arbetsplatser med hög grad av självständigt arbete. I kombikontor har varje person en fast plats, men med en hög grad av grupparbete.

Typen av kontor påverkar särskilt kvinnor. Män har visserligen fler arbetsplatskonflikter, men det är andra faktorer än just hur kontoret ser ut som spelar roll för förekomsten av konflikter bland männen.

En förklaring till att kvinnor påverkas mer än män av kontorstypen när det gäller konflikter är att de är känsligare för social arbetsmiljö och för fysisk stimuli, som oljud. Kvinnor både får och ger mer socialt stöd till kollegor på arbetsplatser jämfört med män, enligt Christina Bodin Danielsson.

I studien undersökte forskarna också hur buller i kontorsmiljön stör de anställda. Här visar det sig att kvinnor störs mer av oljud än män i små (4-9 personer), mellanstora (10-24) och stora öppna kontorslandskap (fler än 24 personer). I små kontorslandskap stördes 46,1 procent av männen jämfört 59,5 procent av kvinnorna.

Bullret i sig har en direkt negativ påverkan på konflikter, men är inte enda orsaken. Risken för konflikter kvarstår även efter av oväsendets påverkan tagits bort. Det är alltså inte bara bullret som förklarar varför vissa kontorstyper har en högre risk för konflikter. Vilka dessa utlösande faktorer är vet inte forskarna ännu.

Studien bygger på resultat från 5 229 kontorsanställda. Den har gjorts av forskare från KTH, Stressforskningsinstitutet, Karolinska Institutet och Mälardalens högskola.