Här är det som oroar Sveriges unga

NYHET_unga_160408

Svårigheter att hitta jobb och riskera bli arbetslös är något som oroar nästan alla ungdomar mellan 18 och 25 år. Det visar en studie från Linneuniversitetet, där 1 000 unga intervjuats.

Nästan nio av tio unga, 88 procent, ser arbetslösheten som den största utmaningen i samhället idag. Ännu fler, 94 procent, rankar bostadsbristen som den svåraste hotet. På tredjeplats kommer klimatförändringarna med 75 procent.

Tre av fyra anger psykisk ohälsa till följd av stress som en stor samhällsutmaning idag. Drygt hälften tror också att psykisk ohälsa kommer att öka under de kommande femton åren. 72 procent upplever att det finns en idealbild av den “perfekta tillvaron” att behöva leva upp till. Bland tjejer är det hela 89 procent som känner stress och oro över att leva upp till den bilden, jämfört med 66 procent av killarna

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet har under många år forskat om barn och unga, tror att den stress och oro som många unga känner kan kopplas till att ungdomstiden har blivit allt längre. Idag är man närmare 30 innan man lever ett ”vuxet liv”, det vill säga att man är klar med sin utbildning, har ett jobb man är nöjd med, har en bostad och känner att man kan leva ett självständigt vuxet liv, enligt Mats Trondman.

  • Arbetslöshet oroar sig många unga för och det är allra svårast för den som har ett utländskt namn. Har du ett typiskt svenskt namn har du lättare att få komma på en jobbintervju. De med utländskt namn väljs bort, trots att deras meriter är lika mycket värda.

Det visar en annan undersökning som gjorts vid Linneuniversitet. Det är Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, som tillsammans med sina forskarkollegor gör experimentstudier för att undersöka diskriminering av utrikes födda på arbetsmarknaden.

Forskarna analyserar chansen att få bli kallad till en anställningsintervju kopplat till olika egenskaper hos individen. I det här fallet skickade man ut 3 000 ansökningar med typiska svenska namn respektive namn från Mellanöstern och Afrika. Tre av tio med svenska namn blev kallade men bara två av tio bland dem med utländskt namn.

– Det bevisar att det är svårare att få komma till intervju för de med utländskt klingande namn trots likvärdiga meriter, menar Magnus Carlsson.

Han tror att ett sätt att undvika diskriminering är att myndigheter testar arbetsgivarna. Diskriminering är ju en olaglig handling och vet arbetsgivarna att de kan bli kontrollerade kanske de prioriterar dessa frågor mer. Att arbetsgivarna har en professionell hantering av jobbansökningar minskar risken – rutiner kan bygga bort diskriminering. Att skärpa lagstiftningen är ett annat sätt. Ytterst få arbetsgivare har fällts för diskriminering. Det är svårt att bevisa att en person diskriminerats i ett enskilt fall, menar Magnus Carlsson.