Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Gör mer mot mobbning

Publicerad: 2016-04-19

Nu måste arbetsgivaren ha en policy och rutiner för vad som ska hända om en anställd mobbas. Men det behövs även en mobbningsombudsman, tycker psykologen Stefan Blomberg.

Många tecken tyder på att allt fler mobbas på jobbet. Anmälningarna till Försäkringskassan ökar och Arbetsmiljöverkets statistik tyder på att allt fler drabbas av ohälsa till följd av kränkningar på arbetsplatsen. Stefan Blomberg, legitimerad psykolog på Arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Linköping,  säger att hans erfarenheter pekar i samma riktning.

– Vi famlar faktiskt lite i blindo när det gäller varför. Men norsk forskning har kommit fram till att det delvis kan handla om ekonomiska konjunkturer, ofta i kombination med ökad stress på jobbet. När det råder allmän osäkerhet och det blir tajtare på arbetsplatsen uppstår lätt konflikter som i värsta fall kan utvecklas till mobbning. Dessutom minskar rörligheten på arbetsmarknaden. Det blir svårare att reglera sin egen arbetssituation.

Stefan Blomberg har i flera år arbetat med människor som utsatts för mobbning och kränkande särbehandling på jobbet. Nyligen kom hans bok Mobbning på jobbet – uttryck och åtgärder (Studentlitteratur) från trycket.

Han menar att samhället fortfarande underskattar vidden av problemet. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar utsätts 9 procent av de yrkesverksamma någon gång under året för kränkningar. Tiotusentals sjukskrivs. Och även om uppskattningarna varierar räknar många forskare med att minst 100 självmord per år har sin bakgrund i mobbning på arbetsplatsen.

Det finns förstås flera faktorer som kan utlösa mobbning. Men många av dem hänger samman med ledarskap och arbetsorganisation, menar Stefan Blomberg. Med en dålig social arbetsmiljö, där misstron och konkurrensen är utbredd, ökar risken för konflikter. Om chefen dessutom är rädd för att ta i konflikterna, spårar dessa lätt ur.

– Ett passivt och frånvarande ledarskap är en tydlig riskfaktor. Det är egentligen inget konstigt med att det uppstår konflikter på en arbetsplats. Men det gäller för chefen att ta tag i konflikterna och lösa dem, innan de eskalerar och börjar handla om personfrågor snarare än sakfrågor. I komplicerade fall kan det vara bra att ta in extern hjälp.

När Stefan Blomberg beskriver en mobbningssituation handlar det ofta om en process. I Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)används begreppet kränkande särbehandling. Det definieras som negativa handlingar som kan leda till utstötning. Det kan vara mobbning, men inte alltid.

– Det är egentligen när det utvecklar sig ett steg till det handlar om mobbning. När den som är utsatt känner att han eller hon inte kan försvara sig. Det är den upplevda maktlösheten i sådana situationer som driver fram ohälsa.

Mobbning behöver inte ta sig uttryck i öppna trakasserier, påpekar han.

– Den sociala exkluderingen, att arbetskamrater inte hälsar, att samtal tystnar när man kommer in i rummet, kan vara lika svårt att uthärda. Dessutom kan den sortens mobbning vara krångligare att utreda. Det människor inte gör är svårare att ta på.

Alla företag ska ha en policy mot kränkande särbehandling och mobbning, betonar Stefan Blomberg. Och den får inte bara bestå av några tjusiga fraser.

– Man ska förstås betona vad som gäller på arbetsplatsen. Att medarbetare ska bemöta varandra med respekt. Att alla är lika mycket värda och så vidare. Men sedan tycker jag att man ska ta med exempel på vad som inte är okej. Det är viktigt att policyn är konkret.

Policyn ska förankras bland alla anställda, fortsätter han. Den ska diskuteras igenom, alla ska få tycka till. Arbetsplatsträffar kan vara ett bra forum för att slipa fram en fungerande policy.

– Sedan bör det poängteras att den gäller för hög som låg. Alltså även för chefer. Jag tycker att man också ska koppla på en klausul om att policyn ska utvärderas regelbundet.

Policyn bör helst dessutom kompletteras med fastlagda rutiner för vad som sker när någon bryter mot de normer som ska gälla. Det är inte minst viktigt, säger Stefan Blomberg, att anställda kan känna sig säkra på att undvika repressalier när de anmäler mobbning.

– Det är en knäckfråga. Det är många som undviker att ta upp kränkningar eftersom de helt enkelt är rädda för att göra situationen ännu värre. Medarbetarna ska veta vilka vägar de bör gå. Som allmän regel bör de först vända sig till närmaste chef. Om den chefen är inblandad är det närmast högre chef eller HR-avdelningen som gäller. I slutändan bör det finnas en möjlighet att vända sig till en extern part, till exempel företagshälsovården.

Mobbningsfall bör utredas av någon som alla parter känner förtroende för. Stefan Blomberg förespråkar en modell som norska experter utarbetat – ”faktaundersökning” (se Du&jobbet nr 4/14). Både den utsatta och den anklagade ska få yttra sig och möjligheter till genmälen måste finnas. Utredningen ska ha opartiska utgångspunkter, samt vara tydlig och transparent för alla, ingenting ska sekretessbeläggas. Utredarens mandat att lämna obekväma besked måste också säkerställas. På det sättet ökar man möjligheten att nå fram till resultat och åtgärder som accepteras på arbetsplatsen.

– Risken är alltid att utredningen leder till resultat som ingen är nöjd med, eller till att någon känner sig orättvist behandlad. Utredningen i sig kan kännas kränkande.

På små företag med kanske bara en chef och ingen företagshälsovård kan situationen bli närmast ohållbar för den utsatta, poängterar han. Framförallt om chefen själv är den som kränker.

– Det är den värsta situationen. Det finns ingen instans att vända sig till då. Arbetsmiljöverket tittar bara på systemen, inte på det enskilda fallet. Mitt enda råd blir faktiskt: byt jobb. Men jag tycker också att vi borde inrätta en myndighet att vända sig till. Antingen kan Arbetsmiljöverket få uppdraget, eller så inrättar vi en Mobbningsombudsman med ungefär samma roll som Diskrimineringsombudsmannen. Det skulle fungera som en nödutgång även för mobbade på större arbetsplatser.

Stefan Blomberg är i huvudsak nöjd med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö. Tillsammans med föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete läggs en god grund för arbetet mot kränkande särbehandling och mobbning, säger han och nämner särskilt skrivningarna om att den som utreder särbehandling ska ha särskild kompetens.

– Det är väldigt viktigt att den saken poängteras. Sedan finns det de som tycker att föreskriftens definition av kränkande särbehandling är vag, och vidare än i den tidigare föreskriften. Men jag menar att det finns en poäng med att inte snäva in beskrivningen för mycket. Det minskar möjligheten för arbetsgivaren att säga ”men se här, det här är inte mobbning enligt föreskriftens definition”.

Däremot tycker han att det borde vara möjligt för Arbetsmiljöverket att slå till med sanktionsavgifter direkt vid brott mot de nya föreskrifterna.

– Det är en brist. Då hade bestämmelserna fått större effekt. Men jag tror inte att man ska ge upp hoppet om en ändring på den punkten så småningom.

TEXT: JONAS FOGELQVIST

Publicerad: 2016-04-19

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!