Flera luckor i arbetsmiljörätten

Det är en delad bild av rättsläget på arbetsmiljöområdet som forskaren Johan Holm målar upp. Vissa av de krav som ställs på arbetsgivare för att uppnå en god arbetsmiljö är tydliga. Det går bra för staten att visa om kraven inte följts och sedan bestraffa arbetsgivaren om denne har gjort fel eller för lite. Med andra krav går det sämre. Hur kraven är formulerade får rättsliga konsekvenser, konstaterar Johan Holm.

– Det finns många domar om olyckor men vad jag vet så finns det i princip inga domar om arbetssjukdomar.

I mitten av december lade han fram sin avhandling om arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering vid Umeå universitet. Johan Holm är forskare i juridik och har studerat domar från förvaltningsrätterna och de allmänna domstolarna, beslut från Arbetsmiljöverket och domar i Arbetsdomstolen. Han har gått igenom olika typer av straff, böter och sanktioner som kan drabba de arbetsgivare som inte följer reglerna. Syftet har varit att ta reda på hur det rättsliga systemet fungerar på arbetsmiljöområdet.

– Det här är ett extremt stort regelverk och det är inte alltid lätt för arbetsgivaren att veta vad man ska göra. Och det kan försvåra deras arbete med arbetsmiljön, säger Johan Holm.

Han tillägger:

– Jag är förvånad över att det här är något som det pratas så lite om.

Tekniska krav fungerar bäst

Efter en inspektion på en arbetsplats där brister i arbetsmiljön upptäcks kan Arbetsmiljöverket kräva en avgift direkt eller ge arbetsgivaren tid att rätta till bristerna. Kraven ställs med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Överklagas besluten hanteras de i domstol.

– De krav som ställs måste vara tydliga och preciserade för att vara möjliga att genomdriva. Det handlar också om rättssäkerhet, säger Johan Holm.

Bäst fungerar krav av mer teknisk natur som krav på att arbetsgivare ska se till att det finns fallskydd om fallhöjden är två meter eller mer och det finns risk för fall, och krav på rätt sorts truckkörkort. De kraven är tydligt formulerade och därmed jämförelsevis lätta att hantera i en domstol.

Värre är det med krav kring den psykosociala arbetsmiljön. Vad som är en ohälsosam arbetsbelastning eller en kränkning är inte lika tydligt, påpekar Johan Holm. Han menar att Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, osa:n, är svåranvänd. Det är exempelvis svårt att bevisa i en domstol att arbetsbelastningen varit ohälsosam.

Det är särskilt olyckligt med tanke på att sjukskrivningstalen med hänvisning till organisatoriska och sociala faktorer ökar, påpekar Johan Holm. Enligt honom används osa:n också mer i samverkan av skyddsombud som ett påtryckningsmedel. 

– Det viktigaste som min forskning visar är att kraven inte riktigt hänger ihop med möjligheten att genomdriva dem, särskilt inte på det psykosociala området.

Regler skapade för industri

Johan Holm hänvisar till att arbetsolyckor där någon skadat sig svårt eller dött ofta prövas i domstol men när det gäller arbetssjukdomar lyser prövningarna nästan helt med sin frånvaro.

– Det är förvånande att det i princip inte finns några straffrättsliga domar som handlar om sjukdomar trots att så många blir sjuka på grund av arbetet. Krokomfallet (där två chefer friades efter att en anställd tagit livet av sig och orsaken ansågs vara mobbing, reds. anm.)  är ett exempel på att det är väldigt svårt med bevisningen i de här fallen, säger Johan Holm.

Han beskriver rättsläget för arbetsmiljön som ett system med regler som skapades i en värld där män arbetade inom industrin och skadade sig på maskiner. Sedan dess har regler och krav lagts till undan för undan utan att någon funderat över hur systemet ska fungera och hur kraven rättsligt kan användas.

– Vi har en omodern konstruktion som tar hand om det fysiska samtidigt som vi rör oss bort från det. Det finns luckor.

Att de rättsliga förutsättningarna ser så olika ut skapar risker för tilltron till hela det arbetsmiljörättsliga systemet. När det gäller de krav som är kopplade till sanktionsavgifter som exempelvis fallskydd får arbetsgivaren nästan alltid betala oavsett vilka åtgärder som vidtas.

Även om arbetsgivaren har utbildningar och informerar de anställda om att skydden ska användas utkrävs en avgift om Arbetsmiljöverket upptäcker att skydden inte används, beskriver Johan Holm.

– Men om det handlar om en psykosocial bestämmelse så händer ingenting. Det är alltså extremt olika. Ibland händer det ingenting när brister upptäcks och ibland blir reaktionen för hård och uppfattas som nästan oskälig.

Vad får det för konsekvenser?

– Det finns en risk att arbetsgivare inte lägger lika mycket krut på något om det vet att risken att fällas i domstol är liten. En arbetstagare ser också att det står så här i osa:n men varför ska jag klaga när det ändå inte händer något. Det finns en risk att respekten för systemet urholkas.

Samtidigt påminner Johan Holm om att det finns annat än lagar och regler som påverkar arbetsgivarens engagemang för en god arbetsmiljö. Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare och att ha en god produktion utan stopp på grund av att personal skadas eller är sjuka.

Efterlyser diskussion

Att komma på tydliga regler och formuleringar inom det psykosociala området är svårt. Det inser Johan Holm men påpekar att det går. I Portugal, Frankrike och Belgien får chefer inte längre mejla sina anställda efter arbetstid.

– Jag är inte säker på att det skulle vara en god idé för den svenska arbetsmarknaden men det handlar om arbetsbelastning och är ett krav som skulle vara lätt att följa och genomdriva rättsligt i alla fall.

Du säger att det inte alltid finns en rättslig åtgärd som möter upp om arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar. Finns denna insikt hos politikerna?

– Det finns en viss insikt om att det är otydligt kring arbetssjukdomarna och regeringen har arbetsmiljöstrategier. Men det är oklart om det finns kunskap om vad som behöver göras.

Nu hoppas Johan Holm på att bristerna i det rättsliga systemet kring arbetsfrågorna börjar diskuteras ordentligt. Han vill också diskutera andra lösningar där arbetsgivaren riskerar att stå för mer av kostnaden vid eventuella olyckor och sjukdomar. Han är också förvånad över att inte fler arbetsmiljöfrågor regleras i kollektivavtal. Det skulle göra att en eventuell tvist skulle bli ett kollektivavtalsbrott som därmed skulle hanteras civilrättsligt.

– En sådan prövning ställer inte lika hårda krav som i förvaltningsrätten.

Johan Holm är glad över att regeringen i somras tillsatte en utredning som ser över möjligheten att ta ut sanktionsavgifter för osa:n, även om han inte tror att just det är en god idé.

– Jag ser det ändå som en öppning att börja diskutera de här frågorna, men jag hoppas att man inte inför nya krav som inte går att genomdrivas. Det är viktigt att man vet vad man håller på med. 

//KARIN NILSSON

FLERA TYPER AV ”STRAFF” NÄR DET BRISTER
Arbetsgivare som inte följer regler gällande arbetsmiljö och rehabilitering kan råka ut för olika rättsliga reaktioner, till exempel förelägganden, sanktionsavgifter, straffrättsliga sanktioner eller sanktioner med koppling till anställningsskyddsregler.
Sanktionsavgifter: Kan direkt krävas av arbetsgivare som brister i sitt arbetsmiljöarbete. Finns för vissa av Arbetsmiljöverkets föreskrifter exempelvis för fallskydd. Verkets beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.
Förelägganden: Arbetsgivaren får en viss tid på sig att rätta till bristerna. Kan förenas med vite. Arbetsmiljöverket beslutar – kan överklagas till förvaltningsrätten.
Företagsbot: Arbetsgivaren som brutit mot arbetsmiljölagen och funnits skyldig till arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken kan krävas på företagsbot. Att bryta mot en bestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling. Ärendena hanteras i allmänna domstolar och utreds av både polis, åklagare och Arbetsmiljöverket. Företagsboten drabbar företaget. Även den enskilde personen på företaget med ansvar för arbetsmiljön kan straffas.
Källor: Arbetsmiljöverket, Åklagarmyndigheten, Johan Holms avhandling Ett hållbart arbetsliv: arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering