Fler förväntas finnas till hands på ledig tid

Allt fler förväntas vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid – inte bara akademiker och tjänstemän. Det visar nya uppgifter som Du&jobbet kan redovisa.

Nyligen presenterade fackförbundet Unionen en undersökning som visade att mer än var tredje privat tjänsteman (37 procent) är tillgänglig för arbete utanför ordinarie arbetstid dagligen. Det kan exempelvis vara via e-post och jobbtelefon under kvällar och helger.

Nu visar en ännu opublicerad studie att fenomenet verkar sprida sig till fler yrkesgrupper.

I ett pågående projekt vid Lunds universitet, kallat ”Ska du gå hem redan?”, undersöker forskarna Calle Rosengren och Mikael Ottosson arbetstider och arbetsmiljö utanför den ordinarie arbetsplatsen.

Resultatet från en enkät bland 1 500 personer visar att var femte som tillhörde gruppen arbetare ofta kollade sin jobbmail efter ordinarie arbetstid. Var sjätte av arbetarna förväntades vara tillgänglig och svara på mobiltelefon och/eller mail utöver ordinarie arbetstid.

Forskarna vet ännu inte vad som utmärker gruppen arbetare i termer av yrke, ålder, utbildning, upplevd stress och hälsa. Det ska man analysera vidare. En tendens är att det handlar mer om de yngre i arbetskraften och att det inte skiljer sig mellan offentlig och privat sektor, enligt Calle Rosengren.

Bland samtliga 1 500 som ingick i studien var det 23 procent som helt eller delvis instämde i påståendet att ”Jag förväntas vara tillgänglig och svara på mobil eller mail utanför arbetstid”. 31 procent kollar ofta sin jobbmail efter ordinarie arbetstid. 18,6 procent använder internet dagligen för att arbeta hemifrån. 42,8 procent gör det aldrig.

Enligt forskarna vid Lunds universitet har antalet människor som jobbar hemifrån utanför ordinarie arbetstid mångdubblats de senaste tio åren. Drygt hälften av alla företag har idag anställda som i större eller mindre utsträckning använder sig av hemmet som arbetsplats.

Ingen vet omfattningen av hur många på hela arbetsmarknaden som är eller förväntas vara tillgänglig för jobbet utanför ordinarie arbetstid (det som brukar kallas gränslöst arbete). I Arbetsmiljöverkets stora undersökning om arbetsmiljön i Sverige, som redovisas vartannat år, saknas en sådan fråga. Den kommer först till nästa undersökning, som publiceras 2016.

Det som tangerar frågan är uppgifter om hur många som har så mycket att göra att de är tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. Enligt Arbetsmiljöverket är det drygt en tredjedel, 36 procent, som upplever detta minst en dag per vecka.

Det är lika vanligt för kvinnor som för män. Exempel på yrken där arbetet tar mer tid än den ordinarie arbetstiden är lärare på olika nivåer, chefer och läkare. Inom dessa yrken är det fler än hälften som minst en gång per vecka har så mycket att göra att man till exempel blir tvungen att arbeta över.

Tillgängligheten på fritiden bland arbetare kan se lite annorlunda ut.Inom LO-förbunden finns rapporter om hur man står till arbetsgivarens förfogande på fritid, dvs obetald tid. Det gäller de med deltid som behöver mertid, timanställda som väntar vid telefonen för att bli nådda, sk SMS jobb, de med delade arbetspass som vill täcka upp uppehållet med andra jobb. Bland personliga assistenter och inom hemtjänsten är detta vanligt.

Kravet på tillgänglighet och svårigheter att få arbetstiden att räcka till kan pressa personalen. Det visar den aktuella undersökningen från Unionen. En tredjedel av tjänstemännen uppger att deras arbetstid inte räcker till för att klara av alla arbetsuppgifter. Bland dessa har en tredjedel sömnproblem. En av fyra arbetar över mer än tre timmar i veckan i genomsnitt och mer än hälften har under de senaste två åren haft en kollega som haft en stressrelaterad sjukskrivning.

Unionen hoppas att den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö ska kunna användas för att få en bättre arbetsmiljö. Där står bl a att arbetsgivaren ansvarar för att arbetstider inte ska leda till ohälsa.

En hälsorisk som pekas ut är förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning, heter det i föreskriften.

Vad kan det gränslösa arbetet få för effekter på hälsan? För vissa är det en ökad frihet i arbetet, för andra en belastning när de förväntas vara tillgängliga även utanför normala arbetstider.

Christin Mellner, fil dr, Stockholms universitet, har studerat det gränslösa arbetet, bland rektorer, präster, anställda vid ett telekomföretag samt medlemmar i Unionen, i projektet ”Balansakt”. Resultatet från studien, som omfattar nära 4 000 anställda, visar att åtta av tio vill ha tydliga gränser mellan arbete och privatliv, även när de föredrog att arbeta flexibelt. Sju av tio hade arbetat över senaste månaden, för att de ansåg att de behövde det för att hinna med sitt arbete.

Kvinnor hade svårare än män att stänga av tankar på arbetet under ledig tid. De hade sämre livsbalans, mer sömnproblem och hälsobesvär samt högre sjukfrånvaro och sjuknärvaro.

Det gränslösa arbetet innebar inte bara att man kan jobba var som helst och när som helst. Det kan också leda till att man arbetar hela tiden – överallt.

Arbetstiderna blir långa och leder till brist på tillräcklig vila.

Att inte få tillräcklig återhämtning är en faktor som har visat sig förutspå hjärt- och kärlsjukdom samt ökad dödlighet. Det är också kopplat till sömnsvårigheter, nedsatt välbefinnande och försämrad arbetsprestation.

• En stor studie bland omkring 57 000 anställda i Europa visar att ungefär hälften hade jobbat utanför normal arbetstid eller blivit kontaktade av sin arbetsgivare på fritiden. För dessa var risken för olika hälsoproblem större jämfört med dem som aldrig jobbat utöver den avtalade arbetstiden.
• En enkät bland akademikerna inom Jusek visar att 35 procent förväntas vara nåbara utanför ordinarie arbetstid. Bland chefer var det nära två av tre. Mycket få, bara 9 procent, sade att det fanns riktlinjer om att svara på telefon eller mejl utanför ordinarie arbetstid.